fredag 28 december 2018

Om år 2019 som upprorets och befrielsens år - Gästinlägg

Olle Ljungbeck, 86 år, är tillbaka:

Låt 2019 bli upprorets och befrielsens år från 7-klövern och de av dem insläppta  barbarerna.

Sjuklöverns partiledare från och med Fredrik Reinfeltd och övriga Stefan Löfvén, Annie Lööf, Jan Björklund, Jonas Sjöstedt, Ulf Kristersson, Ebba Busch Thor, Gustav Fridolin och Isabella Lövin är alla utan undantag landsförrädare och genom sin politik vållande till den katastrofala våldsvåg som alltifrån 2005 och fortfarande gjort Sverige till ett av de värst utsatta länderna i världen vad gäller mord, våldtäkter, rån, terrorisering av flickor och pojkar i våra skolor och förstörelse av enskild och allmän egendom genom brand och sprängningar.

Alla dessa nämnda är skyldiga till historiens värsta brott. Men två av dem är mer utpräglade i sin ondsks, nämligen Stefan Löfven och Annie Lööf.

Dessa båda drivs enbart av maktbegär för egen del och kan gå hur långt som helst i sin patologiska strävan efter makt.

Därmed har de stora likheter med de maktmänniskor som förstörde sina länder vid mitten av förra sekelskiftet.

Ur Regeringsformen.
Enligt Regeringsformen 2.a § skall Regeringen  bl a verka för social omsorg och trygghet samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Men också verka för att demokratins idèer blir vägledande inom samhällets alla områden....

Grundlagen och i detta fall Regeringsformen är tydlig vad gäller Regeringens skyldigheter mot folket.

Den är vår främsta lag och är övergripande annan lagstiftning.

Det Sjuklövern orsakat svenska folket genom att tillåta barbarer fritt tillträde till vårt land och där inte endast tillämpa sin "kultur" utan också tillåta dem tvinga den på oss trots att de inte ännu inte nått upp till civilisationens nedersta stegpinne - är ett grovt brott mot Grundlagen.

Eftersom Regeringen inte hindrar dessa barbarers framfart har den gjort sig skyldig till brott mot Grundlagen.

Sanningen är tom allvarligare än så.

7-klöverpartierna gynnar och uppmuntrar nämligen dessa barbarers avsikt att ta över vårt land.

Värst i detta fallet är Socialdemokraterna där inte endast ungdomsförbundet SSU har låtit islamister bli medlemmar i ett flertal föreningar.

Men också partiets högsta ledning har förbindelser med starkt extrema individer och grupper.

Här visar sig maktgalenskapen på så sätt att man för att få fler medlemmar och därmed kunna behålla makten är beredd att som medlemmar ansluta icke demokrater och extrema grupper till partiet.

Därför har Vi, folket - enligt internationell men också av ren självbevarelsedrift rätt att göra uppror och bekämpa dessa landsförrädare eftersom de nämnda partierna tillåter barbarerna att förgöra och våldföra sig på svenska kvinnor, män, flickor och pojkar utan att på något sätt stoppa vansinnet.

På mindre än ett år skulle vi får ner brottsligheten till ett minimum om vi använde oss av utvisning för alla som gör sig skyldiga till brott där straffskalan är fängelse. Uppror är därför nödvändigt eftersom Socialdemokraterna med flera partier väljer barbarerna före sitt eget folk

Detta barbari har bl a tagit sig följande uttryck under 2018.

Ihjälskjutna  44                                      Häktade för grova vapenbrott 299
Skottlossning 272                                  Vapenbeslag 825
Skottskadade 129
Detonerade handgranater 18
Handgranater tagna i beslag 31

Det som är än mer anmärkningsvärt är att inget av Sjuklöverpartiernas ledare erkänner eller ger uttryck för att det är just de själva som skapat dagens katastrofala förhållanden i vårt land.

I går (27/12) uttryckte en hög polischef sig på så vis att han ansåg att det råder krigstillstånd i Sverige! Säkerhetsexperten Olle Fjordgren skriver här att Sverige är på väg mot inbördeskrig

DU Svensson om så är fallet och det är det, måste Du väl inse att det är varje medborgares skyldighet att göra sin plikt.

Och det innebär att vi ställer ultimatum till Sjuklövern.

Utvisa alla invandrade barbarer som gjort sig skyldiga till brott där fängelsestraff är minimum annars tar vi lagen i egna händer. Den rätten har vi enligt internationell rätt.

De människor som leder Sjuklöverpartierna är farligare än Du tror därför att deras agerande är patologiskt, vilket gör dem särskilt hänsynslösa.

När man som dessa landsförrädare inte utvisar, inte för alltid förbjuder de som förstör vårt land att inte återvända etc saknar dessa politiker utan undantag  moral och heder.

Men även på det intellektuella och kulturella planet röjer de en nivå som lämnat kulturstatens minimikrav. När t ex Annie Lööf håller en monolog om invandringens förträfflighet häpnar man över hennes brist på analys och logik.

Som före detta personalchef med tusentals rekryteringar bakom mig av kvalificerad personal skulle jag aldrig kunnat tänka mig att anställa denna människa.

Att hon trots detta varit minister och nu även med om att ta fram en regering visar tydligt på att Sverige befinner sig i total bankrutt vad gäller politiker som har egenskaper och förutsättningar att leda vårt land.

Detta förfall accelererar för var dag, varför vårt uppror inte får dröja.

Men även kulturellt har de låtit barbarerna på de platser där dessa behärskar samhället, byta ut den högt civiliserade statens normer, värderingar och samlevnadsregler mot  konflikter, kvinnoförtryck och antidemokratiska värderingar som förslavar individerna.

Svensson för din familjs, dina barns och barnbarns skull men också som tack till de människor före oss skapade ett av världens främsta länder, låt 2019 vara upprorets år där vi befriar oss från Sjuklöverns diktatur och barbarernas förgörelse av vårt folk.

Vi är värnare av människan. De - Sjuklövern - är landsförrädare och hinder för demokrati, frihet och trygghet.

Vi (folket) måste återerövra demokratin.

Demokratins möjlighet att överleva beror på att ett stort antal medborgare måste kunna göra realistiska val, efter att ha fått eller skaffat sig tillräckliga informationer och kunskaper, som inte är tillrättalagda för vissa syften.

Demokratins institutioner - regering och riksdag samt lokala och regionala fullmäktigeförsamlingar - måste vara folkviljans förlängda arm.

Detta blir de emellertid endast om riksdagspartier, riksdagsledamöter, talmän, regeringsledamöter och fullmäktigeledamöter gör sitt allra bästa genom att lyssna på medborgarna, sprida kunskap och information som inte är tillrättalagd för maktelitens och etablissemangets egna syften. Men kanske också och inte minst att de har kunskaper i de frågor de skall fatta beslut i.

(Ett lysande exempel på att så inte  är fallet är Lissabonfördraget tydligt  bevis på).

De kandidater, som vi genom vår röst ger ett politiskt förtroendeuppdrag, är emellertid långt avlägsna (ännu längre genom EU), de befinner sig på maktpyramidens topp.

Teoretiskt är de våra, folkets tjänare, men i själva verket är det tjänarna som talar om hur vi skall rösta, tycka, tänka och forma det framtida samhället. Vi befinner oss längst ned vid pyramidens fot och måste lyda  trots deras ofta usla argument.

Sveriges statsskick är visserligen representativt men det står också i Grundlagen; att "all offentlig makt utgår från folket".

I och med EU-inträdet har en maktförskjutning ägt rum - utan medborgarnas medgivande - i en omfattning som saknar motstycke sedan demokratins införande.

Riksdagen tolkar i dag det representativa systemet som om medborgarna efter valen lämnar över sin makt in blanco dvs villkorslöst.

Detta har aldrig varit meningen utan strider helt mot grundlagens anda och bokstav.

Det framgår inte minst av förarbetena till vår grundlag. Allt sedan det demokratiska genombrottet fram till 1980-talet gick de politiska partierna - vid val - fram med detaljerade program som tydligt redovisades för medborgarna.

Dessa fick därmed en tydlig information om  partiernas politik och  viljeinriktning men också vilka  principiellt viktiga frågor man tänkte driva i eventuell regeringsställning.

Därmed bands också riksdagsledamöterna upp och kunde inte - vilket numera är regel - föra en politik och besluta i en mängd för medborgarna synnerligen väsentliga frågor som inte förankrats hos folket. De kom därmed att på ett mycket konkret sått företräda medborgarna som det representativa systemet skall tolkas.

Eftersom jag är några till åren kommen minns jag att t ex Tage Erlander medvetet väntade med viktiga beslut till kommande val av respekt för medborgarna och demokratin.

Helt i strid med det representativa systemets mening beslutar och genomför riksdag och regering men även fullmäktigeförsamlingar i för medborgarna och demokratin en mängd livsviktiga frågor - under pågående mandatperiod - utan att  dessa på något sätt förankrats hos folket.

Den som också studerat förar-betena till våra grundlagar finner att informationskravet inför kommandeval är mycket tydligt.

I dag finns det ett otal exempel på sådana för medborgarna viktiga beslut, som tagits i riksdagen utan att medborgarna informerats eller fått ta ställning till dem i val.

Några exempel: Nytt pensionssystem. En jämförelse mellan å ena sidan om hur ATP och å andra sidan det "Nya pensionssystemet" kom till visar på en tydlig demokratisk förändring. ATP systemet genomfördes efter en enorm informationsinsats och folkomröstning.

Det "Nya pensionssystemet" däremot togs bakom lykta dörrar och hade aldrig förelagts folket före beslut! Men även Alkoholpolitiken, Amsterdam- Maastricht- Schengen- och Niceavtalen, Allians- och neutralitetspolitiken, EMU, Försvaret, Den allmänna värnplikten, Stridande insatsstyrkor på  utlandsuppdrag, massinvandringen etc  har aldrig förelagts folket i val.

Men det flagranta övergreppet mot grundlagen och demokratin är det av riksdagen godkända Lissabonfördraget. Det sistnämnda  innebär den största förändringen för medborgarna och Sverige vad gäller suveränitet, frihet och oberoende m m sedan Sverige blev en statsbildning!

Vid behandlingen av Lissabonfördraget stod det klart att vår grundlag la hinder i vägen för att förändra statsskicket. Med Lissabonfördragets godkännande ignorerade riksdagen detta vilket innebär att Sveriges statsskick har ändrats i strid mot vår grundlag.

I direktiven till 1997 års grundlagsutredning sas det tydligt att utredarna skulle förankra och informera om utredningsförslaget till medborgarna. Detta skedde givetvis inte.

Ändringen 2002 är om möjligt ännu allvarligare. Bl a har svenska folkets rätt att kräva folkomröstning i EU-frågor satts ur spel av riksdagen.

Denna ändrade i all tysthet grundlagen så, att riksdagen ensam, och med ett enda beslut (istället för två som grundlagen stadgar), numera kan överlåta svenskt självbestämmande till EU, även om det strider mot svensk grundlag?

Någon medveten information om detta flagranta brott mot grundlagen och folket har givetvis inte skett. Man har medvetet satt demokratins mest fundamentala spelregler ur funktion. När Lagrådet den 28 juni 2005 undersökte om regeringens påstående stämde - att den nya EU-konstitutionen inte stred mot vår svenska grundlag, sprack bubblan.

Hade regeringen rätt, behövdes nämligen ingen folkomröstning för att Sverige skulle säga ja till EU:s konstitution utan det räckte med ett enda beslut av riksdagsledamöterna.

Alla som vet hur stort svenska folkets motstånd var mot EU-konstitutionen inser att riksdag och regering som väl kände folkopinionen än en gång sökte lura oss.

Lagrådets konstaterade att visst strider EU:s konstitution mot vår grundlag, men det behövs likväl ingen folkomröstning?

Riksdagen har nämligen tidigare (utan att höra folket) lagt till en liten mening i en grundlagsparagraf (RF 10 kap. 2 par.) som innebär att när det handlar om maktöverlåtelse till EU, då har folket fråntagits rätten att kräva folkomröstning.

I stället beslutar riksdagen på egen hand och med bara ett enda beslut? Detta som skett medborgarna ovetande är inget annat än ett grundlagsbrott och en statskupp.

När Göran Persson fick klart för sig vilken maktförskjutning som ägt rum från folket till riksdagen yttrade han följande, "Inte trodde jag att man tagit ifrån svenska folket så mycket makt". Det måste vi ändra på. Tyvärr ljög han som flertalet politiker gör, eftersom någon ändring inte skett. Därmed är det sålunda nu fritt fram för riksdagen att utan att fråga folket över-lämna vårt nationella självbestämmande över naturtillgångar som skog, allemansrätt, energi, gruvor, vatten, malmer, uran osv till vad EU kallar "gemensam politik"!

Gemensam politik innebär för Sveriges del att vi avhänder oss vårt självbestämmande.

Sveriges medborgare har därmed inte rätt att bestämma över våra naturtillgångar och hur vi vill utforma vårt framtida samhälle. (Är dagens situation med massinvandringen ett exempel på detta genom att regeringen inte stänger gränserna trots att vi närmar oss katastrofen)?

Var och en som läser detta vet att någon information - trots utredningsdirektiven - vid 1997-års "demokratiutredning inte förekom till medborgarna under arbetets gång utan endast till en liten krets av etablissemanget.

Lika lite som man var intresserad av att involvera och hålla medborgarna informerade om 1997-års grundlagsutredning är man om möjligt ännu mindre intresserad av detta vad gäller den 2014 beslutade demokratiutredningen.

Som också den utgör en liten exklusiv grupp utan förankring i folket. Därtill med en helt misslyckad utredningsordförande. Grundlagsdirektiven som de ser ut, kunde mycket väl vara skrivna av någon som inte vet vad ordet demokrati står för!

Jag har tidigare hävdat att en av orsakerna till dagens politiska förfall bl a beror på att begåvningsreserven ej längre söker sig till politiken.

Den gör det inte därför att möjligheterna att förverkliga sig är i dag mycket större inom andra områden än de var under perioden l930-1960-talet.

Jämfört med den tidens politiker är den intellektuella- som bildningsnivån hos dagens politiker i katastrofalt avtagande.

Det intellektuella förfallet hos riksdagsledamöterna uppmärksammades av såväl Tage Erlander som Olof Palme. Den förstnämnde har tom skrivit om det i sina memoarer.

Respektlösheten mot Grundlagen är kanske det mest oroväckande hos dagens politiker. För att till en del förstå varför begåvningsreserven inte längre attraheras av politiken får vi gå till tidsperioden 1920-60-talet.

Under denna period var möjligheterna för såväl arbetar- som medelklassens barn att söka sig till högre studier mycket små. Därför blev politiken den enda möjligheten för de begåvade från dessa klasser.

I dag är bilden helt förändrad vad gäller möjligheten för högre studier. Politiken får därför nöja sig med medelmåttorna vilket ingen kan undgå att se.

I de båda grupperna fanns en betydande begåvningsreserv såväl bland arbetarklassen som medelklassen i vilken fanns en stor andel som röstade borgerligt.  Den enda möjligheten för dessa att slå sig fram i samhället och få utlopp för sin begåvning och utvecklingspotential var att söka sig till politiken där några krav på högre utbildning inte krävdes.

Sannolikt skulle ingen i dagens regering platsat i någon av Erlanders ministärer ja kanske inte ens i riksdagen.En annan ytterst väsentlig orsak till det politiska förfallet är avdemokratiseringen av partierna.

Med kraftigt vikande medlemsantal blir det till slut endast en liten grupp kvar i partierna som behärskar såväl partiapparat som utseende av kandidater till riksdag och fullmäktigeförsamlingar. De utgörs i dag av en kollegial grupp som utser varandra och vänner till olika politiska uppdrag.

När partierna hade ett högt medlemsantal och intresset hos medlemmarna var stort ,att närvara vid möten, kunde inte denna grupp styra och ställa i eget intresse. Vid ett något så när stort medlemsantal med fler självständiga, aktiva och orädda medlemmar fungerar demokratin bättre och styrelser och funktionärer tvingas lyssna.

I dag är det ett omvänt förhållande där styrelsen oftast tillsätter sig själv.

En grundlagsändring innebärande större frihet för medlemmarna att själva föreslå kandidater och dessas röstetal vid valen fick vara avgörande för  om de blev valda skulle säkert vara positivt ur demokratisynpunkt.

Självklart skall en grundlag ge betydligt större utrymme för folkomröstningar. I Schweiz krävs endast hundratusen röster för att få till stånd en beslutande folkomröstning.

Politikernas motstånd mot demokratin var Decemberöverenskommelsen ett lysande exempel på.

När den nu gått i graven trodde man att politikerna fått förnuftet tillbaka. Men ingalunda. Endast några veckor därefter föreslår Anna Kinberg Batra att man skall grundlagsfästa denna!

Jag överdriver inte om jag påstår att det närmaste man kan komma ett liknade förakt för demokratin  från en politiker, är Hitlers Fullmaktslag från 1933 - antagen 1934.

Det vi nu ser är ett systemskifte från ett ganska välutvecklat demokratiskt system till renodlat elitstyre. (Problemet är emellertid att dagens parlament består av en ytterst liten intellektuell elit om ens någon?).

Man kan säga, att grundlagen är ett samhällskontrakt mellan medborgare och riksdag och regering.

Så länge de sistnämnda följer grundlagen - vilket man inte gör i dag - är medborgarna lojala.

Bryter däremot regering och riksdag samhällskontraktet - det är vad som skett - har de förlorat sin legitimitet och medborgarna kommer förr eller senare att revoltera eftersom deras frihet, Sveriges oberoende etc står på spel.

Den frustration hundratusentals människor i dag känner över att de inte kan påverka samhällsutvecklingen kommer så småningom att leda till kraftfulla demonstrationer och i förlängningen kanske revolt där våld inte kan uteslutas p g a medborgarnas förtvivlan och misströstan.

Är massinvandringen en sådan fråga som till slut tar sig uttryck i ett medborgaruppror?

Det är belysande för Stefan Löfvén med fleras förakt för demokratin när dessa påstår att just massinvandringen är överordnad folkets inflytande.

Genom att ge sken av att hans handlingar helt styrs av humanism och tycka-synd-om-ism visar han tydligt att han inte är någon statsman.

Att styra ett land utan realism kan bara innebära att man inte tar ansvar och trots folkets motstånd styr mot den annalkande katastrofen.

Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle

Läs också Katerina Janouchs artikel här med titeln När svensk vardag blivit livsfarlig, vad gör vi då?