tisdag 31 oktober 2017

Om Sverige - en demokrati eller en skendemokrati - Gästinlägg

Robin Lundin är tillbaka med en ny analys. Han ställer sig frågan om statusen på Sveriges statsskick. Är Sverige en skendemokrati eller en demokrati? Men egen analys säger varken eller, utan Sverige är en synarki, och har alltid varit i modern tid. Läs här.

Döm själva, vad är tillståndet på Sveriges statsskick? Över till Robin:

När Håkan Juholt påstod att Sverige var på väg mot en diktatur fick han genast mothugg av självaste ers excellens Stefan Löfven själv som ansåg att Juholt överdrev. Men vem är det som överdriver egentligen?

För att klargöra det måste vi gå till botten med vad som kännetecknar en diktatur och dess motsats demokrati. Enkelt uttryckt, demokrati innebär folkvälde och diktatur dess raka motsats.

En demokrati förknippas även ofta med ordet "yttrandefrihet" och utan sådan förknippas också ofta med censur.

I en seriös demokrati är det därför tillbörligt att samhällets konstitution står orubbligt fast enligt denna princip.

Det är därtill även tillbörligt att konstitutionen inte ska kunna manipuleras eller modifieras med korsbefruktning av konkurrerande lagar som på sikt urholkar själva essensen i konstitutionen.

En högsta juridisk instans utan politisk koppling bör ha sista ordet.

Sveriges yttrandefrihet är idag långt mera obefintlig än den var på 1950-talet och på sikt kommer den med stor sannolikhet även att totalt tyna bort av de nu annalkande statliga censurprojekt i form av grundlagsbyten, statliga satsningar på PK-certifierad etablissemangsmedia osv.

Har Sveriges befolkning verkligen insett hur illa det är ställt med den svenska demokratin?

Kanske även politikerna på de beslutsfattande nivåerna frågar sig om medborgarna verkligen bör tillhandahållas någon yttrandefrihet?

De kanske anser det mer fogligt om alla ändå bara håller med varandra istället utan kritiska invändningar? Är Sverige då en fullvärdig demokrati? Eller annorlunda uttryckt: agerar Sveriges regering i enlighet med ett demokratiskt statsskick eller i enlighet med ett totalitärt?

Uppenbarligen är regeringens inställning till yttrandefriheten extremt svag, vilket syns i dess iver att genom lagstiftning såväl förbjuda ord, tankar, symboler som åsikter.

I den meningen har vi även äkta dissidenter i Sverige som av staten har blivit fängslade för att dem utnyttjat konceptet om yttrandefriheten (som i fallet med Dan Park), detta trots att staten sedan offentligt deklarerat att det är just demokratin de ämnar vilja "skydda".

Tyvärr är nu detta en internationell modetrend som genomsyrar hela EU-kommis sionen med kraftig slagsida åt Västeuropa, vilket slutligen får globalisternas välsignelse på FN-nivå.

För Sveriges del så har vår konstitution inget som helst juridiskt immunförsvar mot när jäviga politruker på regeringsnivå som med bolsjevikiska metoder ämnar experimentera med den efter eget godtycke.

Så för att återgå till Håkan Juholts senaste utspel, så måste vi ge honom rätt i åtminstone en sak, att Sverige är faktiskt på väg mot en diktatur.

Oavsett hur man definierbart själv väljer att betrakta en demokrati, så bör man ändå inse att utan reell yttrandefrihet (oavsett rösträtt vart fjärde år) så blir en sådan samhällsmodell enbart en skendemokrati.

Även styvnackade diktaturer brukar ge medborgarna rösträtt, tillåta en viss form av yttrandefrihet och kritik mot landets ledning även om dessa i sin helhet inte är fullvärdiga demokratier så vill dem utåt sett gärna framstå som sådana.

Att som bevisföring för min argumentation räkna upp alla totalitära inslag i Sverige av idag skulle nog kunna skrivas en hel bok om, varför jag i stället sammanfattar vad som ofta kännetecknar ett totalitärt samhälle, i fyra olika centrala faktorer:

-Auktoritärt ledarskap på bekostnad av folkstyret
-Religiösa och/eller pseudoreligiöst statsbärande trossatser (förmedlas via språket, symboler, traditioner/manifestationer)
-Frånvaron av en oberoende rättsstat
-Förekomst av politiska dissidenter

I ett kritiskt hänseende så uppfyller Sverige samtliga av dessa fyra faktorer, även om dessa inte tillämpas lika strikt som i länder som Nordkorea så existerar en rak linje i samma riktning.

Härvidlag går heller inte att förringa linjens realitet med hänvisning till att den är en subjektiv synvilla, eftersom dess reella innebörd de facto hela tiden förändras i proportion till något annat objekt i rummet.








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar