torsdag 13 oktober 2016

Om ett havererat rättssystem, Del 2 - Gästinlägg

Redan i december 2015 skrev jag ett inlägg som heter "Om ett havererat rättssystem " som ni hittar här. Jag följer nu, 10 månader senare, upp detta inlägg med en andra del. Denna gång i form av ett gästinlägg från en man som heter Andreas Henriksson.

Över till Andreas:

I går kväll fick jag ett meddelande från en namnkunnig advokat som driver en framgångsrik byrå med ett antal anställda advokater och biträdande jurister. Således en person som har dagliga inblickar i det svenska rättsväsendets alla olika vinklar och vrår.

Han vet att jag sedan ett tag intresserat mig för krisen i polisen. Så här skrev han ordagrant till mig:

"Hej igen

jag talade med en åklagare idag. Denne uppgav att det numera kommer in så få ärenden från polisen att de mindre åklagarkamrarna, vars budgetar är avhängiga ärendetillströmningen, har börjat fundera på att göra sig av med folk.

De större kamrarna har tydligen så stor personalomsättning att omställningen kan lösa sig självt.Förvisso märker även försvarsadvokater av den minskade brottmålsuppdragstillströmningen."

Det här låter vid en första anblick kanske inte så upphetsande, men låt mig förklara vad det är åklagaren berättat för advokaten, som i sin tur alltså berättade detta för mig:

Chefsåklagare tvingas nu börja säga upp folk, det vill säga sparka åklagare som arbetar på deras enheter runt om i landet. Anledningen till dessa uppsägningar är att det kommer in för få ärenden, alltså i klartext pågående förundersökningar och färdigutredda polisanmälningar som en åklagare kan ta till domstol och väcka åtal med. Och detta leder i sin tur till att chefsåklagarna inte råd och möjlighet att behålla åklagare anställda hos dem, på grund av budget- och anslagssystemet.

Och detta görs alltså hösten 2016, ett år då det under sommaren slogs rekord i antalet bilbränder, då vi haft en bekymrad debatt om övergrepp mot yngre tjejer och kvinnor på festivaler runtom i landet, då gängkriminaliteten i bland annat Göteborg och Malmö eskalerat kraftigt och där gängen använder fler och tyngre vapen än tidigare.

För ganska exakt ett år sedan läste jag om hur anställd personal i Malmö stad utbildas i handgranatskunskap (sic!). Läs det igen: Anställda kommunalarbetare i Malmö, alltså inte militärer som nyligen påbörjat sin militära grundutbildning, utbildas i handgranatskunskap. (Se länk nedan i tråden).

I det läget tvingas chefsåklagare alltså göra sig av med anställd personal, åklagare, som har som arbete att ta vidare polisutredningar till domstol och tillse så att bevisat kriminella döms till lämpligt straff i en domstol.

Det här är en fullständigt oacceptabel, men inte alls förvånande, konsekvens av den djupa kris som polisen nu genomgår.

Och då ställer jag mig återigen frågan: När har statsrådet Anders Ygeman fått nog? När tänker han sluta skydda sin socialdemokratiska partikamrat, tillika generaldirektör, tillika rikspolischef?

Vad mer ska behövas för att ett socialdemokratiskt statsråd ska sätta kärnverksamheten och i förlängningen förtroendet för hela det svenska rättsväsendet före skyddet av en partivän som bevisligen befordrats över sin kompetensnivå, och istället för att sköta det jobb han tillsatts för att sköta springer omkring som en annan nasare och kränger armband till yngre tjejer på musikfestivaler?

Det får vara slut nu. Det är allvar!

Fotnot: Bilden är tagen av mig i Almedalen i somras, i den trädgård på det eftersnack efter talen där Expressen livesänder kommentarer och dylikt under Niklas Svenssons ledning. På bilden syns till vänster Anders Ygeman, och till höger, i svartvitrutig skjorta, rikspolischefen.

Mellan dem, vänd mot kameran, står rikspolisstyrelsens före detta kommunikationsdirektör Unni Jerndal. Hon slutade plötsligt och helt oväntat på sitt jobb för bara några dagar sedan efter en kontrovers med rikspolischefen (se länk här).




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar