måndag 24 oktober 2016

Om att förtjäna ledarrollen som ledare

Annelie Sjöberg är en väldigt klok kvinna och en vän till mig. En kvinna som står upp för dig och mig och våra barns framtid och som är en återkommande och uppskattad talare på Folkets Demonstration.

En kvinna och människa som fått betala det personliga priset för att stå upp mot kulturmarxismen i skolan, genom att bli av med jobbet bara för att ha talat på folkets demonstration och gått emot kulturmarxismens diktatur som härskar i svenska skolan.

Folkets demonstration är en demokratisk och tillståndsgiven demonstration, skyddad av vår grundlag om mötesfrihet, yttrandefrihet, informationsfrihet och åsiktsfrihet.

Detta inlägg handlar mindre om Annelie än om Sverige idag. Men det är faktiskt så att ur kaos framträder alltid olika ledare som inte är formellt utsedda (som chefer/statsministrar är) utan faktiskt förtjänat förtroendet att vara ledare i en extremt svår tid för vårt land.

Annelie är en sådan person som förtjänat den respekt som en ledare måste ha för att vara ledare. Folkets kärlek och respekt. Hennes tal på Folkets demonstration liksom många andra talares tal inspirerar människor och tillför hopp, energi och bygger sammanhållning.

Andra excellenta förebilder är Stefan Torssell, Nina Drakfors, Johan Widén och Therese Larsson m.fl. som alla är ledare utan formell makt, men som har folkets respekt och kärlek bakom sig helt enkelt för att de står upp för det samhälle som kulturmarxisterna har tagit ifrån oss.

Men även skribenter som Marcus Birro, Hanna Gadban och Mohammad Eddie Omar är ledare genom sina guldpläterade pennor.

De är därför alla ledare, utan formell makt, men med folket i ryggen. De har folkets öra och respekt som Stefan Löfvén och hans feministiska regering helt saknar.

De har därför tillsammans större makt än Stefan Löfvéns feministiska regering då de har folket bakom sig. Stefan Löfvén är därför enbart en irriterande pappfigur som saknar stöd i allt han gör och i allt han säger hos folket. Vi mår faktiskt illa av att se dig Stefan Löfvén. Läs här.

Vi lever i ett samhälle skenbart styrt av en feministisk regering (egentligen är det globalisterna som styr genom bankoligarkerna i USA) som har den förmodligen mest avskydda statsministern i svensk historia. Löfvén  har nu gått så långt i globalisternas ledband att han inte KAN/TÖRS stanna.

Han får bara leva vidare om han fortsätter på den onda stig som hans ego/övermod har lurat in honom på!

Och på grund av detta så får HELA SVERIGE LIDA!

Och skulle dom plocka bort honom, så som t.ex. skedde med John F. Kennedy,så har man redan utsett efterträdare-förrädare som kan ta vid vid ett Bilderbergmöte.

En statsminister som helt saknar ledaregenskaper och istället verkar avsky det folk som röstat fram honom och som dessutom gör allt för att utplåna oss och vår kultur, precis som företrädaren Reinfeldt påbörjade.

Historiskt brukar sådan ledare få ett våldsamt och definitivt slut när folket slutligen tröttnat.

Jag ger mig inte in på att sia om Stefan Löfvén och hur hans politiska karriär med sin feministiska regering kommer att sluta. Jag nöjer mig med att konstatera att den redan har slutat därför att folket är djupt förbannade och trötta på det politiska vanstyret av Sverige.

Sverige är idag en nation som saknar ledarskap och driver fritt på den geopolitiska oceanen, en lydstat till de angloamerikanska bankololigarkerna och ett pilotland för NWO.

Folket har tappat framtidstro och känner inte längre någon tillförsikt och trygghet inför framtiden.

Folket mår dåligt och idag läste jag att man nu slutar föra statistik över begångna självmord i Sverige. Läs här. På samma sätt mörkas våldtäktsstatistiken. Varför kan man undra?

Allt handlar om den politiska adelns försök att skaffa sig makt genom lögner och hjärntvätt genom statskontrollerad media som SVT och SR och annan media. De börjar dock förlora. Läs här.

Media som vi betalar för genom licensavgift till radiotjänst för en objektiv nyhetsförmedling men istället används emot oss för att indoktrinera oss i kulturmarxism.

Ledarskap handlar om känslor som respekt, förtroende och att vara förebild. Att få folket med sig.

Västvärlden har definitivt förlorat sitt moraliska tolkningsföreträde tack vare våra politiker och deras NWO-strävanden. Läs vad Lars Bern skriver här.

Att ständigt omge sig med lögner är inget någon tänkande människa accepterar och dödar effektivt alla möjligheter att vara en ledare.

Därför är Stefan Löfvén förmodligen Sveriges mest avskydda statsminister någonsin.

Hans feministiska regering handlar mer om lögner och vilseledning än om att ens försöka få förtroende hos folket.

Löfvén bevisar ständigt att han har påtagit sig rollen som socialistisk diktator, t.ex. genom att inte låta oss folkomrösta om SWEXIT.

Folket vill bort från globalisternas strypgrepp, manifesterat av EU, och mot ett bättre samhälle byggt på kärlek, respekt för varandra och följsamhet mot demokratiska grundvärden som åsiktsfrihet, yttrandefrihet, mötesfrihet, informationsfrihet och med en oberoende massmedia som granskar makten, inte folket.

Sverige är extremt sjukt och har varit så länge p.g.a. socialismen/kulturmarxismen (som idag är samma sak).

Därför skuffas potentiella framtida ledare undan av etablissemanget.

Makteliten ser till att de blir av med jobbet, får löpa gatlopp i hatmedia (mainstreammedia), gärna också att de inte längre kan försörja sin familj och tvingas ut på gatan och bli blockerade på sociala medier som Annelie Sjöberg blev idag i 30 dagar av ännu en socialistisk hatare. Alla medel att tysta används.

Men folket tar hand om de sina. Där makteliten sviker förenas vi med allt starkare band mellan varandra. Vi tillåter inte att en av våra ledare lämnas medellösa utan då hjälper vi varandra istället. Där kommer folkets demonstration in.

Där ställer vi alla upp efter bästa förmåga. Swishkonton skapas och alla går samman för att hjälpa en ledare som vi ser står på vår sida och är ännu ett offer för ett sjukt samhälle.

De är många. Marcus Birro, Annelie Sjöberg, Jan Sjunnesson, Nina Drakfors med flera. Det som Stefan Löfvén saknar, folkets kärlek, har dessa ledare och Stefan Löfvén har ingen chans att en tänka tanken att återfå någon form av förtroende hos folket.

Det är alltså skillnad att vara formellt utsedd som chef, i fallet Stefan Löfvén, som statsminister, och att vara ledare med folket i ryggen.

En ledare vinner alltid då de har folket i ryggen. Stefan Löfvén kommer bara att gå till historien som statsministern som förstörde Sverige, banade väg för muslimska brödraskapet och wahhabismen att få politiskt inflytande i Sverige, och hjärtligt avskydd av det folk som gav honom förtroendet att styra landet. Jag avslutar med en talande bild.



2 kommentarer: