söndag 7 februari 2016

Om Sverigedemokraterna - Del 5: EU-politiken

Detta är den femte delen av en serie inlägg om Sverigedemokraterna och partiets politik. Inlägget är inspirerat av ett föredrag som Pavel Gamov, ledamot i riksdagens EU-nämnd och suppleant i utrikesutskottet, höll i Uppsala 2016-02-06.

Här hittar du de andra delarna i denna serie av inlägg om Sverigedemokraternas politik:

Del 1: Det ideologiska fundamentet - Socialkonservatismen
Del 2: Om nationalism
Del 3: Om Invandring - en historisk exposé
Del 4: Om invandring

Historisk bakgrund till EU

1952 bildades den Europeiska kol- och stålunionen (EKSG) med syfte att motverka konflikt mellan Frankrike och Tyskland. Minnena från VK II var fortfarande färska.

1958 bildades Europeiska ekonomiska gemenskapen (EG) med syfte att få till stånd en Europisk tullunion för fler varor. Samma år bildades också Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) med syfte att bygga ut kärnkraften.

1967 så slogs Euratom, EEG och EKSG samman och bildade Europeiska gemenskapen (EG) med syftet var att få ner kostnaderna för att ha tre parallella samarbeten.

1985 kom Schengenavtalet med syfte att låta människor röra sig fritt mellan länderna utan passkontroll.

1987 trädde så Europeiska enhetsakten i kraft med syfte att helt släppa varor, kapital, tjänster och människor fritt mellan medlemsländerna.

1993 trädde fördraget om Europeiska unionen i kraft, det sk Maastrichfördraget med syfte att EU ska ha en gemensam utrikespolitik, säkerhetspolitik, politik kring rättsfrågor och inrikesfrågor.

1994 (den 13:e november) genomfördes en rådgivande folkomröstning om EU-medlemskap i Sverige.

52,3 procent röstade för ett medlemskap, 46,8 procent röstade emot och 0,9 procent röstade blankt.

Frågan som ställdes var:

”Riksdagen har beslutat att det ska hållas en folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU).

Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i EU enligt det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater. Anser du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?"

83,3 procent av de röstberättigade (6 510 055 personer var röstberättigade) deltog i folkomröstningen.

Bland de politiska partierna stödde officiellt Moderaterna och Folkpartiet ett medlemskap, och Vänsterpartiet och Miljöpartiet var emot.

Socialdemokraterna, Centern och Kristdemokraterna var splittrade och hade ingen officiell linje även om det var flest på ja-sidan i partiledningarna.

De som sympatiserade med de fyra förstnämnda partierna röstade också i hög grad med partilinjen, medan de tre sistnämnda partiernas väljare var mer jämnt fördelade på de två sidorna.

Sverigedemokraterna ansåg 1994 i sitt partiprogram (idag har SD inget partiprogram men väl ett principprogram) att Sverige inte skall ansluta sig till den europeiska unionen (EU) i dess nuvarande form, då det innebär uppgivandet av väsentliga nationella värden samt minskar vår självständighet.

1997 skapades stabilitets- och tillväxtspakten med syftet att skapa förutsättningar för en gemensam valuta.

1998 bildades Europeiska centralbanken (ECB) med syftet att hantera den framtida gemensamma valutan

1999 infördes Euron elektroniskt och 2002 infördes Euron fysiskt och ersatte den nationella valutan bland flertalet medlemsländer.

2003 kom Nicefördraget som hade som syfte att lägga grund för att kunna utvidga unionen kraftigt.

2005 sökte EU folklig förankring vid antagandet av Europeiska konstitutionen. Frankrike och Belgien röstade nej. Syftet var att konsolidera mer makt till EU.

2007 tecknades Lissabonfördraget (trädde i kraft från 2009). Tanken var "endast” ett fördrag för EU. 

Syftet var att få igenom den Europeiska konstitutionen utan att denna gång söka folklig förankring. 

Irland var enda undantaget som röstade nej. Den Irländska oppositionen "kördes över" i en ny folkomröstning kring vilken många frågetecken finns. 

Skillnaden mellan Lissabonfördraget och Europeiska konstitutionen rörde sig i huvudsak om formaliteter som ändringar av begrepp som fördrag till ”Europeisk lag” och direktiv till ”Europeisk ramlag”. Europeiska nationalsången och flaggans officiella status skrotades i denna ”kompromiss” med folkviljan. (Ändring 2008).

Lissabonfördraget har inneburit: 
  • Att ordförandeskapet i ministerrådet inte längre roterar mellan medlemsländerna
  • Att EU fick en ”utrikesrepresentant” 
  • Europaparlamentet fick kraftigt utökad makt
  • Förändringar i antalet mandat mellan medlemsländerna i parlamentet
  • Att EU kan utveckla ett gemensamt försvar
Europaparlamentet består av 750 ledamöter. 20 av dessa är från Sverige (20/750= 2,7%)
och kan inte lägga fram några lagförslag. Dock har de en stor roll i då de antar budgeten för EU och kan uppmana EU-kommissionen att lägga fram förslag.

Europeiska kommissionen (EU-kommissionen) motsvarar en regering och kan lägga lagförslag (förslag på förordningar, direktiv eller beslut) och lägga fram en budget för EU-parlamentet.

Europeiska unionens råd (ministerrådet) består av ministrar från EUs samtliga medlemsländer och ministrarna varierar utifrån vilket ärende som ska avhandlas. De har en lagstiftande funktion likt EU- parlamentet men kan inte lägga fram egna förslag, dock kan den uppmana EU-kommissionen om att göra det.

En förordning inom EU är bindande för alla medlemsstater och står över nationell lagstiftning samt har direkt effekt.

Ett direktiv inom EU är likt förordningar bindande dock är det upp till varje nationellt parlament att tolka intentionen och välja HUR man ska implementera dem varför de saknar direkt effekt.

Ett beslut inom EU är bindande och berör funktioner som att utse kommission och EUs gemensamma angelägenheter, t.ex. strategiska mål för unionen och internationella förehavanden.

Sverigedemokraterna och EU

Sverigedemokraterna vill:
  • Omförhandla EU-medlemskapet och folkomrösta om huruvida vi ska vara kvar
  • Nej till Europas förenta stater
  • Återupprätta det svenska gränsskyddet
  • Bevara den svenska modellen på arbetsmarknaden
  • En ansvarsfull invandringspolitik. 
  • Svenska jaktregler ska bestämmas i Sverige
  • Stoppa det organiserade tiggeriet
  • Bevara det starka svenska djurskyddet - Idag får vi exempelvis inte längre kontrollera om nötkreatur för med sig tuberkulos, vilket vi gjorde innan EU-inträdet. Detsamma gäller bandmask.
  • Minska den svenska EU-avgiften. Avgiften till EU var år 2013 37,3 miljarder kr till EU vilket innebär ett återflöde av 11,6 miljarder kr och att nettokostnaden för EU-medlemskap är 25,6 miljarder kr
Hur mycket är 25,6 miljarder kr? Uppsala kommun och landstinget i Uppsala län bedrev sin verksamhet med 24000 medarbetare med en kostnad på knappt 18 miljarder som en jämförelse.

Regler för expansion av EU

Köpenhamnskriterierna (1993) säger att:
  • Det politiska kriteriet: institutioner för demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och minoritetsskydd.
  • Ekonomiska kriteriet: Länderna ska ha en fungerande marknadsekonomi och förmåga att hantera marknadskrafter och konkurrenstrycket inom EU
  • Det rättsliga kriteriet: länderna ska vara i stånd att anta gemenskapens regelverk.
Köpenhamnskriterierna är inte konkreta utan lämnar stort utrymme för godtycklighet. Faktum är att korruption är vida utbredd inom delar av unionen och att BNP per invånare är lägre inom vissa EU-länder än i andra omliggande länder. Köpenhamnskriterierna är därför ingen garanti mot ett turkiskt medlemskap.

Svensk export: 

Andelen export som går till EU har tvärtemot löftena minskat.
Andel svensk export till EU:

  1993: 62%
2012: 57%

Beslut inom EU ska fattas enligt subsidiaritetsprincipen, d.v.s. vid lägsta möjliga nivå. I praktiken
har Sverige endast beslutanderätt i de områden EU inte vill besluta.

EU-försvaret och Sverigedemokraterna
  • Vi anser att Sverige ska ha kvar neutraliteten
  • Vi ska ha ett nationellt försvar som kan hävda vårt territorium
  • Vi ska inte utgå från att andra länder kommer sätta Sverige i första rummet vid väpnad konflikt
  • Vi kan inte lita på att vi aldrig skulle kunna hamna under press från EU i framtiden.
Penningpolitiken och Sverigedemokraterna

Värna den svenska kronan och håll Sverige utanför EMU. Vår självständiga penningpolitik har visat sig vara en fördel för Sverige när vi själva kan bestämma om ränteläge och värdet på den svenska kronan.

Utstationeringsdirektivet  innebär att ett annat EU-land kan ha verksamhet i Sverige utan att efterleva svenska arbetsvillkor eller betala skatt i Sverige

Fri rörlighet inom EU

Sverigedemokraterna vill att man ska kunna uppvisa att man klarar sin försörjning om man ska uppehålla sig längre än månad i Sverige och att man har sjukförsäkring. Sverigedemokraterna vill kunna införa visumtvång mot andra EU-länder som missbrukar rörligheten, exempelvis Rumänien och Bulgarien.

Jordbrukspolitik 

EUs jordbruksstöd omfattar halva EUs budget och kan betalas ut nationellt vilket i praktiken innebär att svenska skattemedel i huvudsak går till polska och franska bönder istället för svenska. Det tycker Sverigedemokraterna är fel och vi vill därför skrota EUs jordbruksstöd.

Sverigedemokraterna vill förändra medlemskapet i EU på ett sätt där EU blir mer fördelaktigt för Sverige och är öppna för att lämna EU om vi inte kan få tillbaka självbestämmande och våra skattemedel. Sverigedemokraterna vill samarbeta med andra länder men vill inte att andra länder ska bestämma över oss.

Den moderna demokratin har vuxit fram i nära symbios med nationalstaten. Nationalstaten är den näst viktigaste sociala konstruktionen efter familjen som du vet efter att ha läst tidigare inlägg.

Demokrati betyder folkstyre, alltså att all offentlig makt utgår från folket, vilket det också står i vår viktigaste grundlag, regeringsformen.

Det är därför Sverigedemokraternas uppfattning är att man inte helt kan förbigå termen "folk" i begreppet folkstyre.

Folkstyret riskerar att bli väldigt problematiskt att upprätthålla i en stat som bebos av flera folk, där det inte råder konsensus kring vilka som skall räknas till folket. En stat där det kanske inte ens finns en gemensam arena för debatt eftersom invånarna i staten inte talar samma språk.

Sverigedemokraterna ser därför förekomsten av en gemensam nationell och kulturell identitet bland befolkningen i staten som en av de mest grundläggande hörnstenarna i en stark och väl fungerande demokrati.

Att all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket är den mest centrala av Sverigedemokraternas principer.


Sverigedemokraterna vill arbeta för att Sverige ska handla, samarbeta och upprätthålla goda relationer med alla demokratiska och fredliga nationer och stater i världen. Internationellt samarbete är en förutsättning för stabilitet och fred i världen.

De globala problem vi som människor måste hantera måste bekämpas gemensamt. Särskilt viktigt är detta då det handlar om miljöhot, väpnade konflikter eller internationell organiserad brottslighet. Internationellt samarbete är också viktigt för bevarandet av den kulturella mångfalden i världen.

Sverigedemokraterna betraktar oss själva som en del av en nordisk, europeisk, västerländsk och global gemenskap. Vi vill särskilt arbeta för att stärka den nordiska identiteten och bredda och fördjupa det nordiska samarbetet.

När stater samarbetar kan det, förenklat uttryckt, ske på två grundläggande nivåer; Mellanstatligt och överstatligt.. Samarbetet mellan stater innebär vanligtvis ingen kränkning av den för oss så viktiga suveränitetsprincipen. Tvärtom är ett sådant samarbete en förutsättning för fred och stabilitet i världen. Det är därför Sverigedemokraterna förordar ett utökat mellanstatligt samarbete.

Sverigedemokraterna ser därför med stark skepsis på det europeiska samarbetet som i ökande utsträckning tar sig uttryck i överstatliga former, det vill säga en politisk union, vars konstitution står över medlemsstaterna. Det är i en sådan union inte längre de enskilda folken som ytterst bestämmer över politiken i det egna landet utan det internationella organet (EU) och andra nationer.

Sverige demokraterna vill tillsätta en demokratikommission intill dess att svenska folket får säga sitt i en ny folkomröstning. Demokratikommissionens uppgift skall vara att utvärdera effekterna på den svenska demokratin av det minskade folkliga inflytandet. Sverigedemokraterna vill också verka för att EU skrivs ut ur grundlagen i väntan på en folkomröstning och omförhandla EU-medlemskapet följt av en folkomröstning för att säkerställa att det är Sveriges folkvalda som har sista ordet rörande beslut som påverkar det svenska folket.

EU-Nämnden

Inom ramen för riksdagen finns en nämnd etablerad, som är fristående från det lagstiftande arbete som förekommer i riksdagen i övrigt, som heter EU-nämnden.

Regeringen sammanträder med EU-nämnden (som representerar riksdagen) i EU-frågor och inför möten i europeiska rådet och ministerrådet (samråd = diskussion om vilken linje Sverige skall driva i EU). EU-nämnden förbereder inte riksdagsbeslut eller budget. Samråd sker även i riksdagens utskott, men EU-nämnden har alltid det sista ordet.

Det är normalt för en riksdagsledamot att arbetsplatsen är hemmet, men man förväntas vara tillgänglig 24/7 och på plats i riksdagen tisdag till torsdag. De riksdagsledamöter som är utsedda att representera sitt parti i EU-nämnden måste dock vara på plats även på fredagar då det är då EU-nämnden sammanträder med början 0830 till man är klara. Normalt 7-8 timmars sammanträde att jämföra med ett vanligt utskott i riksdagen som sammanträder normal 1-2 timmar. Inkluderande extramöten, ibland på telefon och nattetid. Därutöver tillkommer skriftliga samråd via e-post eller sms när som helst på dygnet.

Därför är EU-nämnden i princip det tyngsta organet/utskottet i riksdagen med tanke på arbetsbelastningen. Ofta får ledamöterna en lunta papper från EU på bordet som man inte ens haft möjlighet att läsa på sittande möte men som man ändå förväntas ha en uppfattning om.

Sveriges riksdag är, efter inträdet i EU i mitten av 90-talet, enbart en lagstiftande församling för nationella lagar. I allt övrigt styrs man av överstatliga förordningar och direktiv från EU.

Det har visat sig att regeringen inte alltid följer EU-nämndens inriktningar för Sveriges politik i EU utan väljer ändå att driva en egen linje, vilket är helt riskfritt då tjänstemannaansvaret upphävdes 1974, och Sverige saknar en konstitutionsdomstol som kan avkräva ansvar om regeringen avviker från det EU-nämnden har beslutat. Konstitutionsutskottet har inga muskler mer än att markera. SD vill efter beslut på landsdagarna 2015 återinföra tjänstemannaansvaret.

Sverigedemokraterna har flest avvikande meningar (reservationer) av alla partier och är riksdagens mest EU-kritiska parti och har både en principiell/ideologisk hållning men även en pragmatisk dito. Den senare yttrar sig att Sverigedemokraterna har fällt regeringen i ett antal frågor (t.ex. kvotering och klimatmål).

"Sverigedemokraterna ser med stor oro på maktförskjutningen till Bryssel. För varje år skickas allt mer beslutanderätt från Sverige till en EU-apparat utan insyn och folklig förankring. Det EU vi har idag är inte det svenskarna röstade ja till 1994. Sverige är idag en av de största nettobetalarna inom unionen och under 2013 betalar svenska skattebetalare 37 194 321 000 kronor i medlemsavgift.

För oss är det helt avgörande att Sverige har inflytande över de beslut som berör Sverige. Vi arbetar dagligen i riksdagen för att motverka maktförskjutningen till Bryssel. Från att ha varit ett mellanstatligt samarbete har EU förvandlats till ett överstatligt samarbete där Sveriges röst väger allt lättare. Det är dags att Sverige säger ifrån och likt andra länder kräver bättre medlemsvillkor.

När vi har ett nytt avtal på plats bör det svenska folket, precis som regeringen i Storbritannien lovat britterna, få tycka till om medlemskapet i en folkomröstning. Fram tills dess kan vi lova att Sverigedemokraterna kommer att vara en garant för att begränsa EU:s inflytande, motarbeta överstatlighet, hålla Sverige utanför EMU och arbeta för svenska intressen i en EU-apparat som handlar om allt annat än vad som är bäst för Sverige". Källa här.

Läs även gästinlägget av Peter Lundberg på min blogg med titeln "Om diktaturens etablerande 1994" här. Jag vill avslutningsvis påminna om att det jag skriver på min blogg är mina tankar eller mina gästkrönikörers. Inte nödvändigtvis SD officiella uppfattning.










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar