lördag 13 september 2014

Om oro inför framtiden och begreppsanvändning

Läste i SvD att sverigedemokratiska väljare känner mest oro för framtiden. Ja, det är väl ganska uppenbart då SD väljare har slutat med att låta sig indoktrineras av lögnerna från den politiska eliten och börjat tänka själva och se verkligheten så som den är.

Vågar man ta det steget kan man ersätta oron med engagemang för en förändring och börja jobba på det sätt som passar en bäst för Sverigedemokraterna.

All smutskastning mot SD och dess väljare i form av t.ex. anklagelser om rasism och främlingsfientlighet beror på att de etablerade partiernas maktelit, understödja av mediekoncernernas ägare, är livrädda för att förlora sin maktposition genom att folk börjar tänka själva och kräva återgång till demokrati från den demokratur som gäller nu.

Många smutskastningskampanjen pågår mot personer inom SD som känt sig tvingade att lämna sina förtroendeposter för att man t.ex. kritiserat islam.

Politisk islam är ingen folkgrupp. Det är en ondskefull ideologi, nära nazismen, som vill störta väst demokratier och införa sharialagar. Som sådan, är det en skyldighet för demokrater att inte bara kritisera utan även aktivt bekämpa politisk islam med alla tillgängliga medel.

Muslimer är människor, med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra, och förtjänar därför respekt. Företrädare för politisk islam har dock passerat en gräns där de själva s.a.s. har "bjudit upp till dans" och skall precis som sina ideologiska bröder och systrar i nazismen bekämpas med de medel som en demokrati besitter. I värsta fall, väpnat våld som är politiskt kontrollerad.

Så, egentligen är det enkelt. Kritisera politisk islam som en ondskefull ideologi är en skyldighet för en demokrat. Kritisera muslimer eller inte beror på den aktuella muslimen. Står man upp för politisk islam och sharialagar då förtjänar man massiv kritik. Vill man bara leva sitt liv i lugn och ro, som de flesta muslimer i väst vill, då har man samma skyldigheter och rättigheter som alla andra människor.

Islam kan bara förändras och moderniseras inifrån. Därför är det vansinnigt viktigt att även muslimer vågar börja kritisera och fördöma politisk islam som kapat deras religion för sina ondskefulla syften. Risken är annars att folk i sin okunskap klumpar ihop alla muslimer i ett upplevt kollektiv. Läs en artikel om detta här.

Vi har sådana modiga muslimer i väst. Vår egen kämpande liberala muslim Hanna Gadban är ett föredöme inte bara för muslimer utan också för oss icke muslimer.

När jag postade detta inlägg på FB, innan det hamnade i min blogg, fick jag en klok kommentar av Hanna Gadban som jag väljer att avsluta med.

Hanna Gadban: "Tack kära Mikael , gillar verkligen din begreppsanvändning. Det är så man borde göra, att distansera sig från kollektivisering och närma sig problemet. Jag läser numera många doc från hela världen och ser att i princip hela världen, förutom Sverige, använder rätt termer i denna fråga såsom " salafi jihad", "Wahhabism", militant islam", " fundamentalistisk islam", " politisk islam, "ultrakonservativa muslimer" mm.

Detta visar att man är påläst.

Här i Sverige säger man muslimer på gott och ont, helt galet.

Vänstern, media, Fi, MP å ena sidan och främlingsfientliga eller islamhatare å andra sidan- Alla, trots sina skilda ideologier & agendor, använder ISLAM för att nå ett egoistiskt syfte- ingen bryr sig om muslimer egentligen.

Har man gjort det skulle man då förstå att de främsta som drabbas av politisk islam egentligen är de som anses vara "otrogna, orättfärdiga" muslimer."

- Posted using BlogPress from my iPad

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar