lördag 9 september 2017

Om svenska kyrkans förfall och kyrkovalet

Igår förtidsröstade jag i kyrkovalet på Frimodig kyrka, det enda alternativet som finns, då politiska partier inte har i kyrkans inre liv att göra. Frimodig kyrka, som sätter Jesus, kyrkans överhuvud, främst. Precis som det skall vara.

Ett trossamfund, som svenska kyrkan är sedan sekelskiftet, bygger på kristen tro och har inget med politik att göra. Något jag skrev om här.

Jag återinträdde i svenska kyrkan av endast denna anledning, för att kunna rösta, och lämnar nu svenska kyrkan igen. Om svenska kyrkan blir renad och kristen igen, ja då kommer jag tillbaka permanent.

Min vän Helena Edlund, prästen och samhällsdebattören i vars trädgård jag mötte Jesus i juli 2016 (läs här), har skrivit  flera utmärkta artiklar i det goda samhället. Två av dem hittar du här och här. Läs dem!

Svenska kyrkan är idag inte kristen längre utan kulturmarxistisk. Skulden för detta ligger helt på socialdemokratin, Sveriges största samhällsförstörande parti som jag skrev om här.

En vän, författaren Micke Håkansson skriver:

Under sitt långa maktinnehav har socialdemokratin notoriskt undergrävt traditionella högerbastioner som kyrkan, försvaret, familjen och småföretagandet. 

Under 1900-talets två första årtionden utmanade den ateistiska socialdemokratin kristendomen och kyrkan starkt. Men den utmaningen övervanns genom förenade krafter av Nathan Söderblom, ungkyrkorörelsen och frikyrkligheten. 

Det satte sin prägel på mellankrigstiden. 

Denna kristna offensivs höjdpunkt var proklamationen 1941 då kyrkomöte och riksdag tillsammans antog uttalandet ”Den svenska linjen är den kristna linjen”. 

En orsak till socialdemokratins något oförmodade kompromissvilja var att Harald Halléns demokratiska folkkyrkotanke under 1920-talet vann över ateisterna och sekulariseringsivrarna inom socialdemokratin.

I det långa loppet har den demokratiska folkkyrkotanken politiserat och sekulariserat Svenska Kyrkan inifrån, men denna process har huvudsakligen med utvecklingen från slutet av 1950-talet och framåt att göra. 

Från 1950-talet drev akademiska publicister som Herbert Tingsten, Ingemar Hedenius m.fl. energiskt debatter och kampanjer som principiellt ifrågasatte kyrka och religion och fick präster och teologer att släppa greppet om problemformuleringarna – för att socialdemokratin skulle kunna ställa sina anspråk på dessa.

För den svenska socialdemokratin har till och med Svenska Kyrkan - trots den socialdemokratiska ideologins ateistiska inriktning - fått sin funktion i den socialdemokratiska agitpropen. 

Från 1920-talet och framåt genomförde socialdemokratin en alltmer ingående omgestaltning och politisering av kyrkan, i syfte att få den att så att säga gå i Statens ledband. 

Så småningom kom detta att leda till den ordning vi har idag, att såväl kyrkomötets ledamöter liksom stiftsfullmäktige tillsätts av partier, och att också både ärkebiskop och övriga biskopar tillsattes av Regeringen. 

Likväl torde det politiska greppet om kyrkan idag vara relativt störst högre upp, i kyrkomöte, kyrkostyrelse och stift. 

På detta vis har Svenska Kyrkan radikaliserats både utifrån och inifrån. Värdet av detta för spridandet av socialdemokratisk propaganda kan inte överskattas. 

För många har ärkebiskop K.G. Hammar kommit att personifiera den vänstervridna slagsidan hos Svenska Kyrkan.

Vilken roll har då kyrkan spelat i Sveriges utveckling? 

Upphävandet av den svenska statskyrkan var under flera decennier föremål för allvarliga och ingående diskussioner. 

Folket, här i dess vidare bemärkelse, var för ett åtskiljande mellan kyrkan och staten - liksom prästerskapet själva, som givetvis önskade sig större frihet. Men det var just kyrkans större frihet som socialdemokratin inte ville frambringa, varför man förhalade saken länge och väl.

Socialdemokratins stora motvilja mot att skilja kyrkan från Staten handlade ytterst, om den moraliska kontrollen över medborgarna. 

Den i grunden ateistiska socialdemokratin ville för det första inte tappa kontrollen över de aktivt kristna och för det andra ville de inte att kyrkan skulle få något slags eget moralsikt grepp om Staten och samhällsordningen. 

Kyrkan predikar ju en annorlunda personmoral än den socialistiska, något som naturligtvis alltid är ett hot mot en statsmakt vars syfte är kontroll snarare än understöd. 

Socialdemokraterna var dock också rädda, för att kyrkan skulle kunna söka tävla i fråga om de sociala trygghetssystemen, de som blivit socialdemokratins eget evangelium, genom att bota och ta hand om fattiga och sjuka så som kyrkan alltid har gjort. 

Detta skulle rikta tacksamhetskänslor åt för socialdemokratin ofördelaktigt håll. Samtidigt utgjorde statskyrkan en kännbar både ekonomisk och politisk belastning för socialdemokratin, varför något slags åtskiljande mellan Staten och kyrkan var önskvärt.

Den lösning som kom att passa socialdemokratin bäst var först och främst ett gradvis poliserande av organisationen, följt av kyrkans skiljande från Staten år 2000. 

Det kan här vara på sin plats att närmare teckna denna utveckling. De politiska ingreppen i Svenska Kyrkan påbörjades med att Regeringen tillsatte en utredning 1919-1923 (efter beslutet om kvinnlig rösträtt 19018) och ytterligare en 1946-1950, för att öppna prästämbetet för kvinnor. 

Svenska Kyrkan sade båda gångerna. Nej till regeringens förslag, eftersom påbuden kom utifrån och motiverades med skäl som inte stod på kristen grund. 

1957 hölls kyrkomöte, och riksdagen ålade kyrkan att försöka igen. Man sade återigen Nej, och ville ha mer betänketid för teologisk och ekumenisk överläggning. 

Etablissemanget (massmedia och politiker) utsatte då kyrkan för en enorm press, för att man i eltkrosvalen skulle välja ledamöter som hade ”rätt åsikt”, men 1958 blev det på nytt Nej. 

Efter år 1958 började också radikaliseringen inifrån.

Socialdemokraterna började tillsätta biskopar som i mycket var motståndare till kyrkan, men vänner av socialdemokratin. 

1972 tillkännagav Alva Myrdal att de teologer som inte vigde kvinnor, och som motsatte sig reformen, inte kunde vigas till biskopar. 

Nu stod det klart att kyrkan fortsättningsvis skulle styras uppifrån. Den majoritet som fanns inom kyrkan frystes ut och tystades, bland annat genom Jämställdhetsombudsmannens (JämO) inrättade 1979. 

Med hjälp av JämO kunde Regeringen ha god kontroll över kyrkans verksamhet. Och eftersom socialdemokrater tillsatte kyrkan styrelse kunde snart majoriteten kvävas, så pass att man i slutet på 1970-talet utvärderade kvinnoprästmotståndarnas mentala hälsa, och ”negativa klimat”. 

JämO beslutade vidare att inga kvinnoprästmotståndare skulle prästvigas, för att ytterligare tunna ut motståndarlinjen.

Under 1980-talet konverterade ett antal präster till andra kyrkor, medan många andra övergav kyrkan helt och anklagade kyrkan för att ha övergivit Gud och kristendomen till förmån bland annat för feminismen. 

År 2000 skildes så slutligen kyrkan från Staten, åtminstone i bemärkelsen att vänsteranstrukne K.G. Hammar (ärkebiskop 1997-2006) blev den sista av Regeringen utsedde ärkebiskopen. 

2001 genomfördes också det första valet inom kyrkan, där folket fick säga sitt, vilket delvis bidrog till att undergräva socialdemokratins makt över kyrkan. 

Själva den partipolitiska strukturen i kyrkorådet innebär dock i praktiken att politikerna fortfarande styr.

Så vill du vara med och rädda svenska kyrkan skall du absolut inte rösta på något politiskt parti. Du skall rösta på Frimodig kyrka som har Jesus i centrum. Läs här.

Röstar du på ett politiskt parti så är det bästa du kan åstadkomma att dra ut något på kyrkans totala sönderfall och dödskamp. Kyrkan är ett trossamfund, Kristi kropp, och skall hållas ren från politiker.

Läget är akut nu i och med att kulturmarxisterna (ateister) via socialdemokraterna har kapat svenska kyrkan. Läs Ann Heberleins artikel på ledarsidorna med titeln "När kyrkan mötte Marxismen" här och artikeln i kyrkans tidning med titeln "Dags att ta avstånd från 68-kyrkan" här och artikeln med titeln "Betongväldet - om socialdemokratins kontroll och maktfullkomlighet" här.

De måste bort, och Jesus måste tillbaka som svenska kyrkans överhuvud. Politik tillhör världen (som kontrolleras av satan) och kyrkan är som sagt Kristi kropp (eller borde vara det) så rösta rätt i kyrkovalet och gör ditt för att rädda svenska kyrkan och Sverige från Guds dom!

Ta ställning för en kyrka fri från partipolitik, för en kyrka med kärlek till Guds ord och för en kyrka med Jesus i centrum! Rösta på Frimodig kyrka!




lördag 2 september 2017

Om varför Public Service bör skrotas

Robin Lundin är tillbaka med ett nytt gästinlägg. Över till Robin:

Varför Public service bör skrotas 

Vart går gränsen för ren objektiv nyhetsförmedling och tendensiös sådan? 

I fallet med Public service allenarådande bruk av termen "ensamkommande flyktingbarn" kan enkelt utrönas en tendensiös princip som uppsåt. 

Detta förfarande förstärks än mer om den aktuella nyheten går att avslöja som bestående av fullvuxna karlar. 

I ett normalfall av objektiv nyhetsförmedling (som Public service självmant utnämner sig till) så hade journalisterna undersökt källan innan publicering och därvidlag även kompletterat artikeln med det kompletta informationspaket som artikeln av reella orsakssamband berör. 

I fallet med Public service så utelämnas medvetet olika information (av ideologiska skäl), så som exempelvis i fallet med den polis som knivskars i närheten av Medborgarplatsen nyligen. 

SVT valde konsekvent att utelämna uppgiften om den gripne och numera häktade ynglingens etniska ursprung. 

En uppgift som i varje kulturmarxistisk vänsterliberal föreställningsvärld saknar orsakssamband till psykologisk prägling och därmed beteende. 

Gränsen mellan att utelämna information av ideologiska skäl passeras således med vilja av SVT, vilket gör SVT i jämförelse med exempelvis Fria Tider och Nyheter Idag som mer tendensiös. 

Dock är ingen nyhetsförmedlare helt objektiv, varje redaktion har en agenda, vilket omfattar såväl alternativ som MSM-media. Skillnaden är dock att det hycklande SVT och SR utger sig för att vara "politiskt opartiska", vilket är såväl uppenbart felaktigt som direkt hånfullt mot medborgarnas egna intellektuella kapacitet. 

Till råga på allt, så är vi inom kort tvingade att försörja Public service via vår skattesedel (istället för via tv-licensen) och MSM-media skall även slippa reklamskatten! 

Detta går även parallellt med dom långtgående planerna via grundlagsbyte regeringen har om att medborgarna ska "hållas på mattan" genom digitalisering av den gamla åsiktscensuren. Public service-funktion är enbart som statens uppfostringsmaskin och när medborgarna nu bojkottar genom att säga upp tv-licensen så tvångsbeskattar man dessa istället.

Vad skulle ske om alternativa medier bad om att få samma privilegium? 

Skulle staten bevilja dem rätten att tvångsbeskatta samtliga medborgare? Knappast, varför? På grund av ideologisk agenda! 

Det politiskt korrekta landskapet i Sverige gör att landet inte är moget att inneha och distribuera en verksamhet i enlighet med Public service, varför den omgående istället borde skrotas. Detta kunde vi se prov på då regeringens medieutredning försökte förändra presstödet enbart i syfte att frånta Nya Tider dess statliga presstöd. 

I den situationen då Public service inte längre får positiv särbehandling på såväl åsikter som ekonomisk försörjning, så kommer givetvis branschen SVT och SR inte att gå i graven. 

Däremot kommer den att få banta ner sin kostym och förmodligen rekrytera lite mer kompetent personal till sitt bolag såvida den inte har drivkraften att sluta som en liten vänsterextrem sekt med enbart hundratalet konsumerande prenumeranter. 

Så långt Robin. 

Politisk korrekthet är ett annat namn för kulturmarxism som är den förhärskande politiska ideologin i Sverige idag. Jag har tidigare skrivit om kulturmarxism här.

Alliansen har genom sin nyliberalism anslutit sig till kulturmarxismen och därför är alliansen idag lika Marxistisk som socialdemokratin och miljöpartiet. 

Man är förenade i beslutsamhet att genomföra den ondskefulla agandan för en ny världsordning (NWO) där storbanker och amerikanska storföretag skriver agendan och demokratin och omtanke om folket och landet inte längre existerar då det är ett totalitärt Marxistiskt system man implementerar genom t.ex. EU. Läs här

Kulturmarxismen är ideologin för NWO.

Socialismen är motorn i denna nya världsordning som jag skrivit om här.

Detta är den politiska mardröm vi tvingas leva i och som pumpas ut av Public Service och mainstreammedia i indoktrineringssyfte så att vi skall bli snälla och fogliga slavar åt eliten.

Läs också mitt inlägg från november 2016 om mainstreammedia som redan förlorat kampen om ordet här.





onsdag 16 augusti 2017

Om Svensk politisk struktur och dess skavanker-en analys - Gästinlägg

Robin Lundin är tillbaka med ett nytt gästinlägg. Över till Robin:

Våra politiker talar ofta om frihet, där man refererar till att vi måste skydda oss ifrån ofrihetens ständiga attacker på densamma. Måste dock friheten kräva kontroll för att upprätthållas? Kan det inte existera en autonom frihet som inte kräver ofria inslag i denna fria svenska toleranta demokrati? Krävs även ett ömsesidigt avtal inom majoriteten för att friheten ska lyckas slå rot?

Det är bara att betrakta den svenska lagstiftningen av idag.

"Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter." (Brottsbalken, 16:e kapitlet 8:e paragrafen)

I klartext säger således lagen att man är inte ostraffat kan använda sig av yttrandefrihetsgrundlagen (som normalt gäller) i de fall då man haft uppsåtet att yttra en åsikt gentemot en individ ovannämnda attribut och utifrån sin grupptillhörighet rent subjektivt kan ta personlig anstöt.

I USA så försökte man för en tid sedan stifta en likartad lag, vilket USA:s högsta domstol lade in sitt veto emot, då man fann lagförslaget strida mot landets konstitution. Sveriges grundlag är dock inte skyddad av vår högsta domstol, som saknar juridisk myndighet att lägga in veto i de fall politikerna ämnar stifta lagar som reducerar den.

Detta är förklaringen till att Sverige har fängslat personer för påhittade åsiktsbrott, som i vissa fall även behövt lämna landet som politiska flyktingar. Lagen hets mot folkgrupp är med andra ord inget annat än en antidemokratisk lag, tillkommen som en respons av det politiskt korrekta åsiktsklimatet.

Detta åsiktsklimat innehåller även mängder av moraliska pekpinnar, således är lagen även en åtgärd för att upprätthålla en påtvingad samhällsmoral. Problemet med att en individ ges juridiskt stöd att kunna hävda sin grupptillhörighet som skäl för att kriminalisera en annan medborgares yttrande av åsikt, är just den att förflyttningen mellan individ och grupp öppnar upp för godtyckligt subjektiva åtaganden rent juridiskt.

Härvidlag vill jag återgå till den ursprungliga frågan och synen på frihet. Upplysningstiden betraktade det mänskliga förnuftet som ett egenvärde i människans inre väsen och fäste därav oerhörd vikt vid hennes egenansvar över den "moraliska sanningen". Man såg hellre en öppen än en sluten debatt för att främja detta egenansvar. Att som ett lagstiftande parti enkom hävda att ens upplevda samhällsvision rent moraliskt är övertygande nog utan att först ha prövats av en opartisk domstol med hänsyn till de konstitutionella rättigheterna är således en allvarlig kränkning av dessa rättigheter och inte svaret på en rationell process av vårt blotta förnuft.

Den "moraliska sanningen" som ligger till grund för en sådan kränkning triumferar således över det goda samvetet och bryter mot den jämlika förbindelse mellan stat och individ som i ett demokratiskt samhälle annars råder. Vad blir resultatet om man suddar ut synen på det rationella egenansvaret och samtidigt förmågan att kunna studera civilisationens struktur?

Det är uppenbart att de intellektuella på våra universitet har bragt upplysningstraditionens idéer i medveten glömska. Detta i kombination med en vänsterradikal massmedia som innehaft monopol särställning varvid man utövat en tankekontroll i paritet med renodlade diktaturer. Konsekvensen har skapat en politisk elit som självmotiverad varit bakbunden till händer och fötter inför rådande massmediala förhållningsorder.

Massmedias nuvarande projekt är att uppfostra sverigedemokrater, vilket gäller såväl statlig censurmedia som privatägd sådan. Fördelarna med införandet av ett amerikanskt konstitutionellt system i Sverige är bland annat att den politiska kulturens primitivt diffusa försök att begränsa individens frihet blir så ofantligt mycket svårare än under nuvarande ordning.

Till detta fogas en allmän acceptans för jagets betydelse framför kollektivet utan att det inskränker samhällets demokratiska nyckelfunktioner. Gemensamt för samtliga antidemokratiska samhällen är just att kollektivets funktion får karaktären av individuella proportioner.

Lösningen är att helt förändra grundlagen och statsskicket från monarki till republik, så att den istället konstrueras efter amerikansk modell. Resultatet skulle då omedelbart leda till att lagen hets mot folkgrupp skulle betraktas som olaglig och därmed ogiltigförklaras. Medborgare skulle inte längre riskera att staten dömer dem till fängelse för åsiktsbrott och demokratin skulle segra.

Problemet är att detta skulle även utgöra ett hot mot såväl den massmediala som den politiska adeln av idag och dess privilegier, varför man med näbbar och klor ironiskt nog skulle kalla en sådan reform för antidemokratisk, vilket i sig bara verifierar dess okunskap om politisk filosofi. Det tycks därför som det råder kronisk dekadens i vår svenska politiska kultur. Det är snarare en ful ovana som kan och måste rättas till om vi i framtiden vill ha tillbaka vår demokrati. Lagar går alltid att reformera, så länge dem inte är religiöst heliga sådana, frågan är om dagens svenska politiska kultur kanske bär en religiös skepnad? I sådant fall är Sverige en teokratisk sekulär skendemokrati.







fredag 11 augusti 2017

Om landet som byggdes med svett och tårar - Gästinlägg

Karin är tillbaka med ännu ett gästinlägg. Över till Karin:

DETTA LAND HAR BYGGTS MED BLOD, SVETT OCH TÅRAR !

Ja, blod! för Sverige var för länge sedan ett land som var en nation som i långa tider var i krig och det var "folket" som blödde!

Det var folket som röjde mark, grävde diken, bröt malm och odlade de karga markerna. De svalt för att föda sina barn och för att barnen skulle få det bättre än de haft det.
De som byggde landet slet i sitt anletes svett för att vi efterkommande skulle få det bättre än de haft det!

De slet från morgon till kväll och "krökte ryggen" för överheten. Men de kämpade vidare.
De odlade upp marken och drev sina små jordbruk, de slet i gruvorna, de byggde upp och slet i fabrikerna, de kämpade i sina små fiskebåtar, hantverkarna kämpade i sina små bodar osv. !
Sången "Vi bygger landet" säger mycket om hur våra förfäder arbetat för att vi idag ska ha den välfärd de inte fick !


(The country need the workers, but the workers don't need the country.)

En sång som socialdemokratin tidigare stod för, men efter Trotskisternas och Marxisternas infiltration har socialdemokraterna vänt Sveriges Befolkning ryggen!

Socialdemokraterna har börjat anse att de är Sveriges "nya adel" och de har glömt vad "de som byggde landet" kämpade för.

Sveriges välstånd har byggts av människor som hade visioner om hur deras efterkommande skulle få ett bättre liv!

De lyckades bygga upp ett land som i början av 1970-talet hade ett välstånd som alla i Sverige kunde njuta av och som alla bidrog till efter förmåga !

Den generation som fått allting gratis på grund av förfädernas kamp i "blod, svett och tårar" glömde sina förfäders historia. De tog Sveriges välstånd för givet!

Ett välstånd som de ansåg vara oändligt, de insåg inte att även ett rikt land snabbt kunde raseras om man inte hushållade med de begränsade resurserna som fanns.

Samtidigt blev de indoktrinerade till att ha dåligt samvete för att de hade fötts till ett välstånd de själva inte bidragit till. De blev indoktrinerade av Marxisterna till att dela med sig av det begränsade välstånd som deras förfäder byggt upp.

De hade fått allt "gratis" av sina förfäder och insåg inte att det alltid måste finnas en balans mellan tillgång och efterfrågan.

Sedan fick politikerna storhetsvansinne och ville utmärka sig som "världens frälsare". De började se sin ideologi som en "religion" som de skulle sprida över hela världen !
De började använda de pengar som skulle säkerställa välståndet för kommande generationer för att indoktrinera och försörja människor i länder där de inte själva brydde sig om att ta hand om sina egna medborgare!

De ledande politikerna hade storhetsvansinne och gav bort det svenska folket slitit och kämpat för att få, till andra länders befolkningar som inte gjort något för att förtjäna detta. Vare sig de ville ha det eller inte!

De länder som ville ha hjälp till självhjälp fick istället obegränsade bidrag, utan att behöva anstränga sig.

De ansåg sig själva vara en "humanitär stormakt" bara för att de hade tagit på sig "spenderbyxorna". Men de tog aldrig reda på vad de verkliga behoven bestod av.

De "öppnade kranen" och gav bort det välstånd som deras egna barn och barnbarn skulle få ärva. Utan en tanke på att inflödet till det som byggt välståndet sinade, då de själva inte bidrog med sin del av ansvaret.

Allt detta för att sprida sin "ideologi" och "demokratisera" hela världen enligt Marxisternas strategi.

Alltför många avlönades av skattepengar som andra slitit ihop.

Det byggdes upp ett "spindelnät" av föreningar och organisationer för att kunna avlöna sina egna agitatorer.

Sverige hade börjat bli ett land av människor "i kostym" och "kontorskläder".

Alltför få satsade på produktiva sysselsättningar!

Män i arbetskläder byggde Sveriges välstånd under flera århundraden och män i kostym raserade det välståndet på bara några få år.

Dags att vi börjar visa hänsyn till de som byggt upp vårt fina land och att börja vårda det arv vi ska lämna över till våra barn!



Fler inlägg av Karin hittar du här, här, här och här.


Om den politiska korrekthetens ideologiska ursprung och dess självmotsägelser - Del 3 (Gästinlägg)

Robin Lundin är tillbaka med del 3 av sitt inlägg om politisk korrekthet och hur det förstör Sverige mitt framför ögonen på oss. Del 1 hittar du här och del två hittar du här. Över till Robin:

Politiker av idag talar ofta om "vår demokrati" som om den vore något självklart.

De glömmer dock att demokratin som statsskick bara är en formell angelägenhet, där snarare den politiska korrektheten är det regerande statsskicket.

Mer eller mindre likt en osynlig ande spökar den allestädes närvarande bakom var och vartannat TV-inslag, radio-program, debattprogram och myndighetsbeslut.

Med floskler arbetar maskineriet sig fram, nu senast i raden begreppet “med rasist”, vilket tragikomiskt nog skulle kunna liknas vid påståendet: “Om du inte är en “medkommunist” så är du en medrasist!”

Allt detta sammantaget har eliten lärt oss är adekvat med ett äkta folkstyre. Motsägelsen blir än mer uppenbar, då samma politiker anser att svenska folket inte ska få folkomrösta om vilken nivå på asylinvandring Sverige ska hantera. Eller respekten för individens autonoma rätt i fråga om vilket kön den anser sig tillhöra.

Något som för övrigt statsfeminismen förbehåller sig rätten att uppfostra medborgarna med från vagga till grav.

Överallt tycks istället "vår demokrati" helt plötsligt befinna sig i  så pass förträffligt skick att det inte ens är värt att låta majoriteten avgöra sina egna liv.

Till statsskicket beträffat är "vår demokrati" i praktiken en skendemokrati, där riksdagen och regeringen efter eget godtycke på sikt kan manipulera grundlagen utan att en högsta domstol kan blockera genom veto.

Detta är nackdelen med den svenska monarkin, framför ett amerikanskt system med republik.  Politisk korrekthet av idag sveper över Sverige likt en löpeld och riskerar på ett fåtal decennier att kraftigt inskränka dom demokratiska fri och rättigheterna helt i linje med dom gemensamma attribut som kännetecknar en totalitär stat (övervakningssamhälle, kontrollsamhälle med mera).

Den politiska korrektheten står på rak kollisionskurs med den västerländska civilisationen.

Dess idétradition sprungen ur idén om folkuppfostran, skendemokrati är enbart lojal till en kulturmarxistisk nomenklatur inspirerad av den ursprungliga marxismen.

Många sätter i dag tilltro till att socialdemokratins främsta mål är att skapa ett välfärdssamhälle. Man glömmer dock att socialdemokratins ideologiska övertygelse är stöpt ur socialismen (marxismen) och att konsekvensen av deras handlande idag blir det motsatta till vad dem hävdar.

Produktionsmedlen inom marxismen skall tillhandahållas inom statens regi, något som översatt till dagens svenska samhälle blir såväl varor, tjänster som kapital.

Inte bara arbetaren inkluderas, likväl den importerade bidragstagaren.

Att vi har en blandekonomi passar kulturmarxismen utmärkt. Utrymmet för att skapa ett nytt proletariat erbjuds och måste därför exploateras. Utan denna permanenta underklass får man därför ingen legitimitet för sin egen maktapparatur, varför man även är så mån om dess framtida existens. Att ha ett homogent etniskt folk med ett välfärdshem är garanterat ett problem för den statsapparat som livnär hela sin makt av enbart rätten att få administrera produktionsmedlen.

Hela Sveriges BNP ska nämligen administreras av staten och näringslivet med åtskillnaden att staten alltid kan förbehålla sig rätten att vara medborgarens förälder, oavsett hur dålig den är.

Resultatet blir att staten även automatiskt tar sig rätten att bestämma vilken nivå på asylinvandring landet ska få, vilket successivt bygger upp en enormt stor "bidragsklass" som slutligen kommer att knäcka välfärden. Resultatet då kommer att bli inställda pensioner, utebliven sjukvård, skola och övrig social service.

Där kommer kanske upp emot 90 % av befolkningen att leva på u-landsnivå med endast en liten rik elit i toppen. Denna elit kommer säkert fortsätta intala massorna om "allas lika värde" trots att det vardagliga faktum om allas lika misär lär svida som salt i öppna sår där denna elit samtidigt kommer att smörja sitt krås på dess bekostnad.

Samtliga svenska partier av idag som någonsin befunnit sig i regeringsställning har dessvärre varit antingen direkt styrda av eller indirekt influerade av kulturmarxismen.

Det är den som vill centralisera makten, upplösa kärnfamiljen, öka elitens vetorätt, skapa interna motsättningar, slopa konsekvensneutral utbildning genom ökad propaganda, utbreda fattigdom genom sociala orättvisor och så vidare.

Lösningen på problematiken är att öka folkbildningen i samhället angående den kulturmarxistiska lärans syfte samt dess följdkonsekvenser för samhället i stort där den slår rot.

Det är oerhört viktigt att påvisa hur kulturmarxismen är direkt fientlig till den västerländska civilisationen, vilken föddes av romersk rätt, grekisk filosofi och vetenskap.

Ett demokratiskt samhälle med jämlika villkor för alla och envar borde därför inte administreras av någon som helst politiskt korrekt överideologi.

Varje sådant samhälle är dömt att på demokratisk väg bli ett fiasko. Däremot av en genuin moralisk kategori vars värdeomdöme om den absoluta rättvisan, som gäller före några andra på förhand givna uppfattningar, kan i förlängningen enbart rädda demokratin ifrån den politiskt korrekta antidemokratins absorption.




tisdag 8 augusti 2017

Om den politiska korrekhetens ideologiska ursprung och dess självmotsägelser - Del 2 (Gästinlägg)

Robin Lundin är tillbaka med del 2 av sitt gästinlägg om politisk korrekthet i Sverige. Del 1 hittar du här och del 3 hittar du här.

I vanlig traditionell media kommer ibland invändningar mot censur, som om det vore farligt av den blotta anledningen att vi i ett sådant scenario skulle försätta oss på ett sluttande plan. De missar dock att vi redan i nuläget sedan lång tid tillbaka befinner oss på detta sluttande plan. Och jag skall förklara varför.

I den lagrådsremiss som regeringen lämnade till Lagrådet den 22 juni 2017 föreslog man att inskränka yttrandefriheten och tryckfriheten genom grundlagsändring.

Remissen går enkelt att hitta på regeringens hemsida under benämningen: "Ändrade mediegrundlagar".

För att göra en 390 sidor lång remisshistoria kort så syftar förslaget till att Sveriges yttrande och tryckfrihetsförordning inte längre ska ge något grundlagsskydd för alternativa medier som vill publicera uppgifter på exempelvis dömda brottslingar av annan etnisk härkomst än svensk.

Att publicera detta för regeringen misshagliga fakta eller yttranden ämnar man således kriminalisera, eftersom traditionell medias självcensur inte vaccinerar tillräckligt effektivt mot alternativmedias verksamhet.

För att saluföra nedmonteringen av yttrandefriheten påstår man sig absurt nog även vilja förstärka densamma. Yttrandefriheten är ständigt på fallrepet, vilket vi har att tacka veritofoberna i regeringen för.

Med en diktatorisk samverkan mellan de makthavare som reellt existerar inom den politiska och mediala adeln kommer man att motivera sin olagliga reform som demokrativänlig, oavsett dess dolda dunkla motiv.

Diktatur blir demokrati, censur yttrandefrihet. Ofrihet blir frihet. Det gäller att skydda medborgaren från sig själv.

Om vi låter oss intellektuellt analysera vad som kan menas med begreppet yttrandefrihet, så innebär det givetvis inte statlig censur genom slopande av grundlagsskydd, med risk för böter eller fängelsestraff för den som använder sig av precis samma yttrandefrihet som i inte minst USA sedan år 1791 står fast i dess "The First Amendment".

I USA är yttrandefriheten betydligt mer skyddad och respekterad än den någonsin varit i socialdemokraternas DDR-liknande tidevarv.

För socialister har medborgares bruk av yttrandefriheten oftare betraktats som “missbruk” av densamma, något som alltid varit ett problem som måste åtgärdas förr eller senare.

Ursprunget till den politiska korrektheten av idag är en kombination av såväl globalism, kulturmarxism (se länk) som vänsterliberal utopi.

Ursprunget till USA:s konstitution och dess yttrandefrihet är stöpta ur upplysningens liberala tankeströmningar som såg ett egenvärde i medborgares rätt att öppet och fritt ventilera åsikter mot varandra oavsett politisk divergens parterna i mellan.

För dess garanti så fick således inga gränsdragningar hamna på kollisionskurs med den.

I den svenska Yttrandefrihetsgrundlagens första paragraf står först:

1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Dock är denna första paragraf i princip redan ogiltigförklarad av lagen om “hets mot folkgrupp” som kan fängsla eller bötfälla personer som uttrycker för staten en misshaglig åsikt.

Lagen är tillkommen på initiativ av tidigare socialdemokratiska regeringar och har inte heller avskaffats under borgerliga maktinnehav, trots att den så uppenbart stryper den första paragrafen i yttrandefrihetsgrundlagen.

Såväl socialdemokrater som moderater har uppenbarligen haft tillkortakommanden med att hysa det egenvärde USA:s politiska kultur låtit göra genom sitt "The First Amendment", varför man annars hade avskaffat "hets mot folkgrupp" och återinfört yttrandefrihetsgrundlagen.

Nu vill man istället fortsätta i den nedåtgående spiral som pekar rakt mot den åsiktsdiktatur där man inte förlitar sig ett skvatt på medborgarens individuella rationella egenansvar gentemot staten och istället omyndigförklarar denne.

Anledningen till att man vill pulverisera den lilla strimma av yttrandefrihet samt tryckfrihet som i nuläget finns kvar, har att göra med den misslyckade invandringspolitiken (till följd av politisk korrekthet) vars samhällsförändringar är större än någon annan i tidigare svensk historia.

De tabubelagda följdkonsekvenser därav är man i desperat behov av att dem skall förbli oupptäckta för pöbeln.

Likväl är man relativt försiktig att påvisa sitt uppsåt, varför man även skriver en lagrådsremiss på hela 390 sidor med baktanken att endast ett fåtal obetydliga personer kommer orka att läsa igenom den.

En uttorkad död blomma skall sålunda bringa illusionen av en fullt utslagen frisk vårblomma.  


måndag 7 augusti 2017

Om den trojanska hästen - Gästinlägg

Dags för ett nytt gästinlägg av Karin. Ett relaterat inlägg hittar du här.

DEN TROJANSKA HÄSTEN !

eller MARXISTERNAS inflytande på Svensk Politik !!

Efter flera splittringar inom det som tidigare var Sveriges Kommunistiska Parti, började "Trotskister" (som är en gren av Marxism) att infiltrera Socialdemokraterna.

De ville ha inflytande, och Socialdemokraterna var troskyldiga och samtidigt ivriga att behålla den politiska makten, så de blundade för att dessa "Trotskister" inte riktigt följde den tidigare Socialdemokratiska politikens agenda.

Socialdemokraterna var så självgoda att de intalade sig själva att dessa "Trotskister" hade insett att S politik var den bästa.

MEN Trotskisterna var bara ute efter INFLYTANDE och var mycket aktiva inom politiken.

------------------------------------------------

Det var främst inom SSU som de fick inflytande. De unga var mera lättpåverkade och lätta att manipulera.

Trotskisterna argumenterade med känsloargument, och struntade i fakta och verkliga förhållanden.

Trotskisterna introducerar termen "politiskt korrekt", det vill säga de som har samma politiska inställning som dom.

Trotskisterna argumenterade enligt devisen "vi mot dom" och påstod sig stå på de "förtrycktas sida". Spelade på den "svenska avundsjukan" och alla som hade det bra skulle skämmas.

Och vem ville inte få det bättre och ingen ville tillhöra "utsugarna".

* "Goda" mot "onda", där de "goda" var de som höll med Trotskisterna och alla andra var "onda".

* Folket mot den ekonomiska Makteliten.

* Kvinnan mot Mannen

* De unga välutbildade mot tidigare generationer.

* Sexuella minoriteter mot "homofober"

* "Allas lika värde" oberoende av vad man gjort eller inte gjort.

* "Värdegrund" började användas istället för "politisk inriktning".

* Västvärlden mot "tredje världen"

* De unga skulle få forma sin egen framtid utan att ta hänsyn till "det gamla samhället".

och så vidare.....

ALLA metoder för att få sin vilja igenom var tillåtna enligt Trotskisterna, även de olagliga. Det var de som indoktrinerade SSU till att börja med VALFUSK genom olika metoder. En annan var att springa runt på nätterna och riva ner de andra partiernas valaffischer.

Att lura sig till mera partistöd genom att manipulera medlemsregistren var en annan av deras idéer. Heder och självrespekt var av ondo.

https://www.svd.se/misstanke-om-fusk-i-ssu-utreds/om/sverige

Endast ett fåtal av SSU-distrikten blev påkomna officiellt, för de andra distrikten blev varnade av S och de rensade sina medlemsregister innan pressen kunde kontrollera dessa.

Att använda lögner och komma med direkt personangrepp på meningsmotståndare, i sin argumentation är ett kännetecken på dessa trotskister. Personangrepp som inte behövde innehålla någon sanning.

Upprepar man ett osant påstående tillräckligt ofta så tror andra att det är sant. Är det flera som kommer med samma lögn, som tror till slut andra som inte känner till sanningen på den lögnen.

-----------------------

Men de ansåg också att INGEN fick äga mer än någon annan och att all världens rikedomar skulle delas lika. Detta oavsett om man bidrog till dessa rikedomar eller inte. Vi i västvärlden skulle "skämmas" för att vi hade det så bra.

De ville indoktrinera andra länders politik, genom att ändra på det Svenska biståndet.

http://www.sida.se/Svenska/sa-arbetar-vi/Detta-ar-svenskt-bistand/

Från att ha varit ett humanitärt bistånd, till att använda pengarna som  ett ekonomiskt påtryckningsmedel för att "socialisera" dessa länder. Något som Socialdemokraterna tyckte lät bra.

Socialdemokraterna som ansåg att DERAS politik var den enda rätta.

Trotskisters agenda var att sprida den Marxistiska socialismen över hela världen. Gick det inte att infiltrera och indoktrinera människor så skulle de genom olika påtryckningsmedel tvingas att rätta sig in i leden.

"Alla" skulle ha rätt till Svensk välfärd, men ingen tänkte på att andra uppfattade det som att de hade rätt till den välfärden i Sverige. De började invandra till vårt land i stora skaror.

-------------

Sammanhållning, samarbete, samförstånd för en gemensam framtid och främst DEMOKRATI var helt plötsligt inte så viktigt för Socialdemokraterna som var infiltrerade av Trotskisterna.

Att ett samhälles välstånd var beroende av att ALLA samarbetade och att alla var lika viktiga för att ett samhälle skulle kunna fungera, övergick trotskisternas förstånd.

Trotskisterna ville tvinga "folket" att rätta sig efter deras agenda, och de lyckades infiltrera socialdemokraterna så pass högt upp genom åren att de fick igenom de lagar 1975 som idag är så omstridda.

Ingen tänkte på att detta splittrade samhället. Konsekvenserna av att tvinga fram "kvotering", lagar och andra tvångsåtgärder fanns inte i Trotskisternas världsbild.

-------------------------------

Trotskisterna/Marxisterna som var emot Religion arbetade hårt för att stoppa Kyrkans inflytande i Svenska samhället.

Religionsfrihet var för dom viktigt, eller rättare sagt så ville de förbjuda religion, men där stötte de på motstånd och fick ge sig.

Ett sätt för Trotskisterna att försvaga den Svenska nationalismen var att genom att införa Mångkultur, försvaga den Svenska kulturens betydelse i landet.

Ett sätt att bryta Svenska traditioner och sätt att tänka.

Att sedan andra religioner fick fäste i Sverige ansåg Trotskisterna bara var bra.

Det minskade den Svenska kyrkans inflytande på politiken och samhället.

------------------

Parallellt med infiltrationen av Socialdemokraterna så infiltrerades hela det Svenska skolväsendet.

Främst inom kvinnodominerade yrken.

Hela det Svenska folket skulle "uppfostras" i ett marxistiskt tänkande.

Uppfostras till att "tycka synd om" de fattiga och "de förtryckta", vilka de nu var, för det varierade beroende på vem de pratade med och vad de pratade om.

-----------------------------------

Trotskisterna/marxisterna fick blottad tand och blev mer och mer extremistiska, och 1982 uteslöts dessa från det Socialdemokratiska partiet. (uteslutningen började 1981 hos SSU)

Men deras tankar lever kvar hos den generationens sossar, även de som idag sitter i Regeringen. Och indoktrineringen i skolorna visar sig inom vårt samhälles alla områden.

Även dagens politiker inom de andra partierna är influerade av trotskisternas tankegångar, då de tillhör de som indoktrinerats i skolorna.

Det märker vi i alla KÄNSLOARGUMENT och PERSONANGREPP som de använder istället för att diskutera verklighetens sakfrågor.

Trotskisterna inom dagens Socialdemokratiska parti tog (och tar) den Svenska friheten och vårt välstånd för givet, utan en tanke på hur den är uppbyggd.

Att göra en konsekvensanalys av tidigare beslut och att göra en konsekvensanalys av de beslut de tänker fatta är inget som de tänker göra.

För i så fall skulle sossarna vara tvingade att erkänna vilka fel som gjorts och försöka rätta till dessa. Och om Svenska folket fullt ut får reda på vad de ställt till med skulle ingen längre lita på Socialdemokraterna.

Socialdemokraternas, och för den delen även de andra "etablerade partiernas" som var verksamma på 1970-talet, största FRUKTAN är att vi svenskar ska börja rota i allt gammalt och börja intresseras oss för politiska sakfrågor.

Att fler och fler Svenskar börjar vakna och inse vansinnet med dagens politik är ett sundhetstecken.

Trotskisterna lyckades INTE indoktrinera alla dagisbarn och elever. Utan vissa barn hade den stora lyckan att ha föräldrar som lärde dom att tänka kritiskt och ta reda på fakta.

PS/ läs det Socialdemokratiska partiprogrammet från 1955 och sedan deras partiprogram från början av 2000-talet. Och se skillnaderna!  /DS

------------------------------------------------
Kommunismens olika grenar på 1970-talet.

1967
Sveriges Kommunistiska Parti byter namn till Vänsterpartiet Kommunisterna.

1967
Maoistiska och stalinistiska ungkommunister bryter sig loss och bildar KFML, Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna, som senare byter namn till SKP, Sveriges Kommunistiska Parti.

1970
Några extra mycket maoistiska och stalinistiska medlemmar av KMFL/SKP bryter sig loss en gång till och bildar KFMLr, Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna, Revolutionärerna, som senare byter namn till KPMLr, Kommunistiska Partiet Marxist-Leninisterna, Revolutionärerna (eller nåt sånt).

(Trotskism är en marxistisk riktning som bygger på Marx, Engels, Lenins och Trotskijs idéer. )

(Trotskister har också använt entrism som metod, det vill säga att gå in i redan befintliga partier och organisationer, eller att arbeta inom dessa för att försöka påverka dem åt vänster.

Detta gjordes ursprungligen 1934, då Trotskij rekommenderade de franska trotskisterna att gå in i det franska socialistpartiet.

I Sverige användes taktiken gentemot SSU och socialdemokraterna av Arbetarförbundet Offensiv (numera Rättvisepartiet Socialisterna) på 1970-talet.)