onsdag 22 november 2017

Om socialdemokraternas och miljöpartiets bedrägeri - Gästinlägg

Gunnar Malmström är tillbaka med ännu en betraktelse över situationen i landet. Över till Gunnar:

Socialdemokraterna och Miljöpartiets bedrägeri.

Under täckmantel av allsköns underligheter som förekommer inom Pk-eliten, Meetoo och liknande.

Just nu pågår det alldeles för mycket brus om höjd pensionsålder och en mängd underliga utspel från Magdalena Andersson om konfiskering av garantipensionen för pensionärer om de emigrerar till länder utanför EU och eventuellt även inom EU, Jakt på presumtiva lagliga skattesmitare och en hel del annat.

En justitieminister som basunerar ut att det är män som är orsaken till våldtäkter.

En Moderatledare som mer eller mindre gallskriker om att aldrig föra någon form av dialog med SD.

Liberalernas partiledning som meddelar att det fattats beslutet om att Sverige skall upphöra som självständig nation och bli en region inom det framtida Europas förenta stater.

Ordningsmakten och polisen helt handlingsförlamad genom tysta dekret från regeringen att inte ingripa oavsett hur de illegala uppträder.

Helt klart är att hela detta väldiga paket av underligheter är orkestrerat av S-regeringen i samverkan med 7-partiklanen.

(Bruset, står för overkill of information). Allmänt begrepp som innebär att det är svårt att se igenom vad som ansvariga inte vill skall synas och kunna tolkas. En form för medveten desinformation.

I skydd av bruset pågår det stora bedrägeriet som kan komma att utlösas genom att Socialdemokraterna och miljöpartiet i all tysthet kommer fram till en uppgörelse med övriga partier inom 7-partiklanen.

Samtliga som nekats uppehållstillstånd och även de som erhållit avvisningsbeslut, alternativt håller sig gömda får stanna i Sverige och ges uppehållstillstånd, TUT efter hand.

Det handlar om tusentals kända illegala i landet med avvisningsbeslut. Dessutom kan det röra sig om ytterligare tusentals illegala okända personer, huvuddelen män från MENA länderna.

Om nu inte en överenskommelse med 7-partiklanen kommer till stånd kommer det under alla omständigheter fortsättas med dimridåer fram till att det på ett eller annat sätt står klart att personer avvisade och personer utan skäl för uppehållstillstånd får uppehållstillstånd efter hand. Vad det nu innebär med orden efter hand.

Inledningsvis TUT som kommer att omvandlas till PUT. Parallellt med att övrig migration fortsätter som om inget hänt och allt är under kontroll.

Socialdemokraterna vågar inte göra klart för miljöpartiet att nu är det nog och sparka ut dem ur regeringen och ombilda till en minoritetsregering med hoppande majoriteter.

Det finns förklaringar, läget för S-regeringen är allt annat än gynnsamt för förhandlingar.

Centern står fast vid 30 miljoner migranter, med andra ord öppna gränser. Hur det skall lösas socialt och ekonomiskt ingår inte i Centerns ansvar, det vilar på S-regeringen enligt Centerpartiet.

Liberalerna som i princip inte ser Sverige som en nationalstat, enligt liberalerna är Sverige en region inom Europas förenta stater och att svenska flaggan skall bytas ut mot EU-federtionens flagga med blå botten och en stjärna för varje regiondel, när den tiden kommer.

I övrigt öppna gränser, enligt EU-ledningens önskemål och kvotflyktingar.

(EU-ledningen rekommenderar att länder med kors i sin nationalsymbol byter ut korset mot något som inte förnärmar Muslimer. För att i ett senare skede erhålla den riktiga EU-federationens flagga)

Vänsterpartiet som inte vet vare sig ut eller in i frågan och inte får vara med i den inre cirkeln genom S-partiets agerande.

Moderaterna och KDS vet att dödsstämpeln sitter direkt om de öppet stöder S-regeringen.

Därför kommer det att komma någon form av amnesti och uppehållstillstånd för illegala personer i Sverige och i första hand för avvisade och illegala Afghaner.

Hela hanteringen under de sista 6 månaderna visar att S-regeringen inte kan utmana Miljöpartiet.

Enda utvägen är att 7-partiklanen ger sin tysta välsignelse genom att partierna utanför S-MP-V lägger ned sina röster och släpper igenom MP:s  krav på partiell amnesti för Afghaner inledningsvis.

Hur den lösningen kommer att drabba S-regeringen är svårt att tolka. Men mest troligt är att Svensson fortsätter sova. Pk-kultureliten fortsätter med sexuella trakasserier. Journalister och media kommer som vanligt hänga på i dansen runt PK och Kultureliten på samma villkor.

Media forsätter officiellt klanka på USA och favorithatet mot Ryssland fortsätter som vanligt.

Det är verkligen illa bäddat i nationen Sverige på grund av inkonsekvens och rent vanvett.


måndag 13 november 2017

Om den kollapsade humanitära stormakten - Gästinlägg

Min vän Gunnar Malmström är tillbaka med ett nytt gästinlägg. Över till Gunnar:

PK-Elitens värdegrund, var och är grundlös och värdelös.

Det mesta bruset har nu klingat av. Att grundpelarna Sveriges Radio och SVT är institutioner för korrekthet, sanning och opartiskhet är sedan många år bakåt i tiden borta. Idag istället totalt infekterad av kulturer som inte ens hör hemma inom de kriminella bordellvärldarnas strukturer och politisk korrekthet (kulturmarxism).

SR-Ledningen har nogsamt blundat och fullständigt ignorerat kulturer av översitteri, verbala tvångsmetoder, sexuella trakasserier utverkat mot såväl manliga som kvinnliga anställda inom branschens olika strukturer.

Det råder inget som helst tvivel om att enskilda individer fått acceptera sexuella övergrepp med därtill hörande situationer fysiskt mot egen vilja.  

Slutsatsen är; acceptera eller du har inget uppdrag inom SR koncernen. Utåt har dock översittarna viftat med flaggan "allas lika värde".

Tyvärr är SR-koncernen inte ensam om dylikt hantverk av anställda och chefer i såväl låg som hög befattning.

Konstaterat är att i princip inte en enda så kallad statlig institution för kulturella evenemang i minst lika hög grad infekterats av kulturer som inte hör hemma inom anständighetens domäner.

Allt från Kungliga Dramaten och hela vägen ned genom hela Sveriges teaterlivs olika enheter.

Nöjesbranschers artister Film, musik, sång och artistliv har inte förskonats.

Vill du upp och bli stjärna kostar det inte bara kunskap och talang, det har i många fall kostat avkall på integritet för att nå målet.

Längre ned i ledet, innan du blivit någon, är träsket i stort oändligt.

En i stort helt gratis porrbransh för hugade spekulanter har stått till buds, under förutsättning att personen tillhör de som är något inom rådande kultur och därmed kan se till att de som råkat komma i fråga förstått att hålla tyst och inte bråka.

Framgång kan enkelt köpas genom fysiska handlingar, gäller för män och kvinnor och även mellan samma kön.

Det övergripande riktigt stora problemet för att nämnda kulturer hållits levande och även frodats har ett gemensamt utgångsläge samlat under ett namn: politik.

För att nå toppen krävs att man utåt viftar med rätt politiska flagga och står för en korrumperad värdegrund.

Nämnda värdegrunden saknar alla former av normal, anständighet, omdöme, hänsyn och empati, av den enkla anledningen att den är politisk och kan från sekund till nästa helt förändras, allt efter politikens önskemål.

Dagstidningar och journalister agerar hand i hand med politiken och regeringen som tyvärr har den totala diktaturens stämpel och signum.

Skriv vad jag önskar och absolut inte som det är om det råkar strida mot den just nu rådande korrumperade värdegrunden.

Helt uppe i toppen på denna beklämmande sörja av olika kulturer som i sista änden har samma korrumperade värdegrund, helt utan innehåll och moral sitter regering och riksdag.

Alla samhällets varbölder spricker till slut och nu sitter regering och riksdag med ett gigantiskt problem.

Hela den mediala hären av politiska förespråkare visar sig vara totalt och fullständigt korrumperade, och därtill i många fall sexualförbrytare i mindre eller större omfattning.

Vem kan sätta sin tilltro till regering och media som står för så usla hantverk och agerande?

Den humanitära stormakten Sveriges regering har fallit samman och slagits till slant av sin egen korrumperade värdegrund.

Värdegrunden bestod av trakasserier och personliga och nationella övergrepp mot allt och alla.

Detta korrupta svenska hantverk har kunnat fortgå på grund av tusentals personers totala brist på omdöme, hänsyn och empati och ytterst ansvariga är regeringarna Reinfeldt och Stefan Löfvén.

Så långt Gunnar. Läs också Erik Hörstadius utmärkta krönika i affärsvärlden med titeln "förgiftad värdergrund" här.




tisdag 31 oktober 2017

Om Sverige - en demokrati eller en skendemokrati - Gästinlägg

Robin Lundin är tillbaka med en ny analys. Han ställer sig frågan om statusen på Sveriges statsskick. Är Sverige en skendemokrati eller en demokrati? Men egen analys säger varken eller, utan Sverige är en synarki, och har alltid varit i modern tid. Läs här.

Döm själva, vad är tillståndet på Sveriges statsskick? Över till Robin:

När Håkan Juholt påstod att Sverige var på väg mot en diktatur fick han genast mothugg av självaste ers excellens Stefan Löfven själv som ansåg att Juholt överdrev. Men vem är det som överdriver egentligen?

För att klargöra det måste vi gå till botten med vad som kännetecknar en diktatur och dess motsats demokrati. Enkelt uttryckt, demokrati innebär folkvälde och diktatur dess raka motsats.

En demokrati förknippas även ofta med ordet "yttrandefrihet" och utan sådan förknippas också ofta med censur.

I en seriös demokrati är det därför tillbörligt att samhällets konstitution står orubbligt fast enligt denna princip.

Det är därtill även tillbörligt att konstitutionen inte ska kunna manipuleras eller modifieras med korsbefruktning av konkurrerande lagar som på sikt urholkar själva essensen i konstitutionen.

En högsta juridisk instans utan politisk koppling bör ha sista ordet.

Sveriges yttrandefrihet är idag långt mera obefintlig än den var på 1950-talet och på sikt kommer den med stor sannolikhet även att totalt tyna bort av de nu annalkande statliga censurprojekt i form av grundlagsbyten, statliga satsningar på PK-certifierad etablissemangsmedia osv.

Har Sveriges befolkning verkligen insett hur illa det är ställt med den svenska demokratin?

Kanske även politikerna på de beslutsfattande nivåerna frågar sig om medborgarna verkligen bör tillhandahållas någon yttrandefrihet?

De kanske anser det mer fogligt om alla ändå bara håller med varandra istället utan kritiska invändningar? Är Sverige då en fullvärdig demokrati? Eller annorlunda uttryckt: agerar Sveriges regering i enlighet med ett demokratiskt statsskick eller i enlighet med ett totalitärt?

Uppenbarligen är regeringens inställning till yttrandefriheten extremt svag, vilket syns i dess iver att genom lagstiftning såväl förbjuda ord, tankar, symboler som åsikter.

I den meningen har vi även äkta dissidenter i Sverige som av staten har blivit fängslade för att dem utnyttjat konceptet om yttrandefriheten (som i fallet med Dan Park), detta trots att staten sedan offentligt deklarerat att det är just demokratin de ämnar vilja "skydda".

Tyvärr är nu detta en internationell modetrend som genomsyrar hela EU-kommis sionen med kraftig slagsida åt Västeuropa, vilket slutligen får globalisternas välsignelse på FN-nivå.

För Sveriges del så har vår konstitution inget som helst juridiskt immunförsvar mot när jäviga politruker på regeringsnivå som med bolsjevikiska metoder ämnar experimentera med den efter eget godtycke.

Så för att återgå till Håkan Juholts senaste utspel, så måste vi ge honom rätt i åtminstone en sak, att Sverige är faktiskt på väg mot en diktatur.

Oavsett hur man definierbart själv väljer att betrakta en demokrati, så bör man ändå inse att utan reell yttrandefrihet (oavsett rösträtt vart fjärde år) så blir en sådan samhällsmodell enbart en skendemokrati.

Även styvnackade diktaturer brukar ge medborgarna rösträtt, tillåta en viss form av yttrandefrihet och kritik mot landets ledning även om dessa i sin helhet inte är fullvärdiga demokratier så vill dem utåt sett gärna framstå som sådana.

Att som bevisföring för min argumentation räkna upp alla totalitära inslag i Sverige av idag skulle nog kunna skrivas en hel bok om, varför jag i stället sammanfattar vad som ofta kännetecknar ett totalitärt samhälle, i fyra olika centrala faktorer:

-Auktoritärt ledarskap på bekostnad av folkstyret
-Religiösa och/eller pseudoreligiöst statsbärande trossatser (förmedlas via språket, symboler, traditioner/manifestationer)
-Frånvaron av en oberoende rättsstat
-Förekomst av politiska dissidenter

I ett kritiskt hänseende så uppfyller Sverige samtliga av dessa fyra faktorer, även om dessa inte tillämpas lika strikt som i länder som Nordkorea så existerar en rak linje i samma riktning.

Härvidlag går heller inte att förringa linjens realitet med hänvisning till att den är en subjektiv synvilla, eftersom dess reella innebörd de facto hela tiden förändras i proportion till något annat objekt i rummet.








lördag 9 september 2017

Om svenska kyrkans förfall och kyrkovalet

Igår förtidsröstade jag i kyrkovalet på Frimodig kyrka, det enda alternativet som finns, då politiska partier inte har i kyrkans inre liv att göra. Frimodig kyrka, som sätter Jesus, kyrkans överhuvud, främst. Precis som det skall vara.

Ett trossamfund, som svenska kyrkan är sedan sekelskiftet, bygger på kristen tro och har inget med politik att göra. Något jag skrev om här.

Jag återinträdde i svenska kyrkan av endast denna anledning, för att kunna rösta, och lämnar nu svenska kyrkan igen. Om svenska kyrkan blir renad och kristen igen, ja då kommer jag tillbaka permanent.

Min vän Helena Edlund, prästen och samhällsdebattören i vars trädgård jag mötte Jesus i juli 2016 (läs här), har skrivit  flera utmärkta artiklar i det goda samhället. Två av dem hittar du här och här. Läs dem!

Svenska kyrkan är idag inte kristen längre utan kulturmarxistisk. Skulden för detta ligger helt på socialdemokratin, Sveriges största samhällsförstörande parti som jag skrev om här.

En vän, författaren Micke Håkansson skriver:

Under sitt långa maktinnehav har socialdemokratin notoriskt undergrävt traditionella högerbastioner som kyrkan, försvaret, familjen och småföretagandet. 

Under 1900-talets två första årtionden utmanade den ateistiska socialdemokratin kristendomen och kyrkan starkt. Men den utmaningen övervanns genom förenade krafter av Nathan Söderblom, ungkyrkorörelsen och frikyrkligheten. 

Det satte sin prägel på mellankrigstiden. 

Denna kristna offensivs höjdpunkt var proklamationen 1941 då kyrkomöte och riksdag tillsammans antog uttalandet ”Den svenska linjen är den kristna linjen”. 

En orsak till socialdemokratins något oförmodade kompromissvilja var att Harald Halléns demokratiska folkkyrkotanke under 1920-talet vann över ateisterna och sekulariseringsivrarna inom socialdemokratin.

I det långa loppet har den demokratiska folkkyrkotanken politiserat och sekulariserat Svenska Kyrkan inifrån, men denna process har huvudsakligen med utvecklingen från slutet av 1950-talet och framåt att göra. 

Från 1950-talet drev akademiska publicister som Herbert Tingsten, Ingemar Hedenius m.fl. energiskt debatter och kampanjer som principiellt ifrågasatte kyrka och religion och fick präster och teologer att släppa greppet om problemformuleringarna – för att socialdemokratin skulle kunna ställa sina anspråk på dessa.

För den svenska socialdemokratin har till och med Svenska Kyrkan - trots den socialdemokratiska ideologins ateistiska inriktning - fått sin funktion i den socialdemokratiska agitpropen. 

Från 1920-talet och framåt genomförde socialdemokratin en alltmer ingående omgestaltning och politisering av kyrkan, i syfte att få den att så att säga gå i Statens ledband. 

Så småningom kom detta att leda till den ordning vi har idag, att såväl kyrkomötets ledamöter liksom stiftsfullmäktige tillsätts av partier, och att också både ärkebiskop och övriga biskopar tillsattes av Regeringen. 

Likväl torde det politiska greppet om kyrkan idag vara relativt störst högre upp, i kyrkomöte, kyrkostyrelse och stift. 

På detta vis har Svenska Kyrkan radikaliserats både utifrån och inifrån. Värdet av detta för spridandet av socialdemokratisk propaganda kan inte överskattas. 

För många har ärkebiskop K.G. Hammar kommit att personifiera den vänstervridna slagsidan hos Svenska Kyrkan.

Vilken roll har då kyrkan spelat i Sveriges utveckling? 

Upphävandet av den svenska statskyrkan var under flera decennier föremål för allvarliga och ingående diskussioner. 

Folket, här i dess vidare bemärkelse, var för ett åtskiljande mellan kyrkan och staten - liksom prästerskapet själva, som givetvis önskade sig större frihet. Men det var just kyrkans större frihet som socialdemokratin inte ville frambringa, varför man förhalade saken länge och väl.

Socialdemokratins stora motvilja mot att skilja kyrkan från Staten handlade ytterst, om den moraliska kontrollen över medborgarna. 

Den i grunden ateistiska socialdemokratin ville för det första inte tappa kontrollen över de aktivt kristna och för det andra ville de inte att kyrkan skulle få något slags eget moralsikt grepp om Staten och samhällsordningen. 

Kyrkan predikar ju en annorlunda personmoral än den socialistiska, något som naturligtvis alltid är ett hot mot en statsmakt vars syfte är kontroll snarare än understöd. 

Socialdemokraterna var dock också rädda, för att kyrkan skulle kunna söka tävla i fråga om de sociala trygghetssystemen, de som blivit socialdemokratins eget evangelium, genom att bota och ta hand om fattiga och sjuka så som kyrkan alltid har gjort. 

Detta skulle rikta tacksamhetskänslor åt för socialdemokratin ofördelaktigt håll. Samtidigt utgjorde statskyrkan en kännbar både ekonomisk och politisk belastning för socialdemokratin, varför något slags åtskiljande mellan Staten och kyrkan var önskvärt.

Den lösning som kom att passa socialdemokratin bäst var först och främst ett gradvis poliserande av organisationen, följt av kyrkans skiljande från Staten år 2000. 

Det kan här vara på sin plats att närmare teckna denna utveckling. De politiska ingreppen i Svenska Kyrkan påbörjades med att Regeringen tillsatte en utredning 1919-1923 (efter beslutet om kvinnlig rösträtt 19018) och ytterligare en 1946-1950, för att öppna prästämbetet för kvinnor. 

Svenska Kyrkan sade båda gångerna. Nej till regeringens förslag, eftersom påbuden kom utifrån och motiverades med skäl som inte stod på kristen grund. 

1957 hölls kyrkomöte, och riksdagen ålade kyrkan att försöka igen. Man sade återigen Nej, och ville ha mer betänketid för teologisk och ekumenisk överläggning. 

Etablissemanget (massmedia och politiker) utsatte då kyrkan för en enorm press, för att man i eltkrosvalen skulle välja ledamöter som hade ”rätt åsikt”, men 1958 blev det på nytt Nej. 

Efter år 1958 började också radikaliseringen inifrån.

Socialdemokraterna började tillsätta biskopar som i mycket var motståndare till kyrkan, men vänner av socialdemokratin. 

1972 tillkännagav Alva Myrdal att de teologer som inte vigde kvinnor, och som motsatte sig reformen, inte kunde vigas till biskopar. 

Nu stod det klart att kyrkan fortsättningsvis skulle styras uppifrån. Den majoritet som fanns inom kyrkan frystes ut och tystades, bland annat genom Jämställdhetsombudsmannens (JämO) inrättade 1979. 

Med hjälp av JämO kunde Regeringen ha god kontroll över kyrkans verksamhet. Och eftersom socialdemokrater tillsatte kyrkan styrelse kunde snart majoriteten kvävas, så pass att man i slutet på 1970-talet utvärderade kvinnoprästmotståndarnas mentala hälsa, och ”negativa klimat”. 

JämO beslutade vidare att inga kvinnoprästmotståndare skulle prästvigas, för att ytterligare tunna ut motståndarlinjen.

Under 1980-talet konverterade ett antal präster till andra kyrkor, medan många andra övergav kyrkan helt och anklagade kyrkan för att ha övergivit Gud och kristendomen till förmån bland annat för feminismen. 

År 2000 skildes så slutligen kyrkan från Staten, åtminstone i bemärkelsen att vänsteranstrukne K.G. Hammar (ärkebiskop 1997-2006) blev den sista av Regeringen utsedde ärkebiskopen. 

2001 genomfördes också det första valet inom kyrkan, där folket fick säga sitt, vilket delvis bidrog till att undergräva socialdemokratins makt över kyrkan. 

Själva den partipolitiska strukturen i kyrkorådet innebär dock i praktiken att politikerna fortfarande styr.

Så vill du vara med och rädda svenska kyrkan skall du absolut inte rösta på något politiskt parti. Du skall rösta på Frimodig kyrka som har Jesus i centrum. Läs här.

Röstar du på ett politiskt parti så är det bästa du kan åstadkomma att dra ut något på kyrkans totala sönderfall och dödskamp. Kyrkan är ett trossamfund, Kristi kropp, och skall hållas ren från politiker.

Läget är akut nu i och med att kulturmarxisterna (ateister) via socialdemokraterna har kapat svenska kyrkan. Läs Ann Heberleins artikel på ledarsidorna med titeln "När kyrkan mötte Marxismen" här och artikeln i kyrkans tidning med titeln "Dags att ta avstånd från 68-kyrkan" här och artikeln med titeln "Betongväldet - om socialdemokratins kontroll och maktfullkomlighet" här.

De måste bort, och Jesus måste tillbaka som svenska kyrkans överhuvud. Politik tillhör världen (som kontrolleras av satan) och kyrkan är som sagt Kristi kropp (eller borde vara det) så rösta rätt i kyrkovalet och gör ditt för att rädda svenska kyrkan och Sverige från Guds dom!

Ta ställning för en kyrka fri från partipolitik, för en kyrka med kärlek till Guds ord och för en kyrka med Jesus i centrum! Rösta på Frimodig kyrka!




lördag 2 september 2017

Om varför Public Service bör skrotas

Robin Lundin är tillbaka med ett nytt gästinlägg. Över till Robin:

Varför Public service bör skrotas 

Vart går gränsen för ren objektiv nyhetsförmedling och tendensiös sådan? 

I fallet med Public service allenarådande bruk av termen "ensamkommande flyktingbarn" kan enkelt utrönas en tendensiös princip som uppsåt. 

Detta förfarande förstärks än mer om den aktuella nyheten går att avslöja som bestående av fullvuxna karlar. 

I ett normalfall av objektiv nyhetsförmedling (som Public service självmant utnämner sig till) så hade journalisterna undersökt källan innan publicering och därvidlag även kompletterat artikeln med det kompletta informationspaket som artikeln av reella orsakssamband berör. 

I fallet med Public service så utelämnas medvetet olika information (av ideologiska skäl), så som exempelvis i fallet med den polis som knivskars i närheten av Medborgarplatsen nyligen. 

SVT valde konsekvent att utelämna uppgiften om den gripne och numera häktade ynglingens etniska ursprung. 

En uppgift som i varje kulturmarxistisk vänsterliberal föreställningsvärld saknar orsakssamband till psykologisk prägling och därmed beteende. 

Gränsen mellan att utelämna information av ideologiska skäl passeras således med vilja av SVT, vilket gör SVT i jämförelse med exempelvis Fria Tider och Nyheter Idag som mer tendensiös. 

Dock är ingen nyhetsförmedlare helt objektiv, varje redaktion har en agenda, vilket omfattar såväl alternativ som MSM-media. Skillnaden är dock att det hycklande SVT och SR utger sig för att vara "politiskt opartiska", vilket är såväl uppenbart felaktigt som direkt hånfullt mot medborgarnas egna intellektuella kapacitet. 

Till råga på allt, så är vi inom kort tvingade att försörja Public service via vår skattesedel (istället för via tv-licensen) och MSM-media skall även slippa reklamskatten! 

Detta går även parallellt med dom långtgående planerna via grundlagsbyte regeringen har om att medborgarna ska "hållas på mattan" genom digitalisering av den gamla åsiktscensuren. Public service-funktion är enbart som statens uppfostringsmaskin och när medborgarna nu bojkottar genom att säga upp tv-licensen så tvångsbeskattar man dessa istället.

Vad skulle ske om alternativa medier bad om att få samma privilegium? 

Skulle staten bevilja dem rätten att tvångsbeskatta samtliga medborgare? Knappast, varför? På grund av ideologisk agenda! 

Det politiskt korrekta landskapet i Sverige gör att landet inte är moget att inneha och distribuera en verksamhet i enlighet med Public service, varför den omgående istället borde skrotas. Detta kunde vi se prov på då regeringens medieutredning försökte förändra presstödet enbart i syfte att frånta Nya Tider dess statliga presstöd. 

I den situationen då Public service inte längre får positiv särbehandling på såväl åsikter som ekonomisk försörjning, så kommer givetvis branschen SVT och SR inte att gå i graven. 

Däremot kommer den att få banta ner sin kostym och förmodligen rekrytera lite mer kompetent personal till sitt bolag såvida den inte har drivkraften att sluta som en liten vänsterextrem sekt med enbart hundratalet konsumerande prenumeranter. 

Så långt Robin. 

Politisk korrekthet är ett annat namn för kulturmarxism som är den förhärskande politiska ideologin i Sverige idag. Jag har tidigare skrivit om kulturmarxism här.

Alliansen har genom sin nyliberalism anslutit sig till kulturmarxismen och därför är alliansen idag lika Marxistisk som socialdemokratin och miljöpartiet. 

Man är förenade i beslutsamhet att genomföra den ondskefulla agandan för en ny världsordning (NWO) där storbanker och amerikanska storföretag skriver agendan och demokratin och omtanke om folket och landet inte längre existerar då det är ett totalitärt Marxistiskt system man implementerar genom t.ex. EU. Läs här

Kulturmarxismen är ideologin för NWO.

Socialismen är motorn i denna nya världsordning som jag skrivit om här.

Detta är den politiska mardröm vi tvingas leva i och som pumpas ut av Public Service och mainstreammedia i indoktrineringssyfte så att vi skall bli snälla och fogliga slavar åt eliten.

Läs också mitt inlägg från november 2016 om mainstreammedia som redan förlorat kampen om ordet här.





onsdag 16 augusti 2017

Om Svensk politisk struktur och dess skavanker-en analys - Gästinlägg

Robin Lundin är tillbaka med ett nytt gästinlägg. Över till Robin:

Våra politiker talar ofta om frihet, där man refererar till att vi måste skydda oss ifrån ofrihetens ständiga attacker på densamma. Måste dock friheten kräva kontroll för att upprätthållas? Kan det inte existera en autonom frihet som inte kräver ofria inslag i denna fria svenska toleranta demokrati? Krävs även ett ömsesidigt avtal inom majoriteten för att friheten ska lyckas slå rot?

Det är bara att betrakta den svenska lagstiftningen av idag.

"Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter." (Brottsbalken, 16:e kapitlet 8:e paragrafen)

I klartext säger således lagen att man är inte ostraffat kan använda sig av yttrandefrihetsgrundlagen (som normalt gäller) i de fall då man haft uppsåtet att yttra en åsikt gentemot en individ ovannämnda attribut och utifrån sin grupptillhörighet rent subjektivt kan ta personlig anstöt.

I USA så försökte man för en tid sedan stifta en likartad lag, vilket USA:s högsta domstol lade in sitt veto emot, då man fann lagförslaget strida mot landets konstitution. Sveriges grundlag är dock inte skyddad av vår högsta domstol, som saknar juridisk myndighet att lägga in veto i de fall politikerna ämnar stifta lagar som reducerar den.

Detta är förklaringen till att Sverige har fängslat personer för påhittade åsiktsbrott, som i vissa fall även behövt lämna landet som politiska flyktingar. Lagen hets mot folkgrupp är med andra ord inget annat än en antidemokratisk lag, tillkommen som en respons av det politiskt korrekta åsiktsklimatet.

Detta åsiktsklimat innehåller även mängder av moraliska pekpinnar, således är lagen även en åtgärd för att upprätthålla en påtvingad samhällsmoral. Problemet med att en individ ges juridiskt stöd att kunna hävda sin grupptillhörighet som skäl för att kriminalisera en annan medborgares yttrande av åsikt, är just den att förflyttningen mellan individ och grupp öppnar upp för godtyckligt subjektiva åtaganden rent juridiskt.

Härvidlag vill jag återgå till den ursprungliga frågan och synen på frihet. Upplysningstiden betraktade det mänskliga förnuftet som ett egenvärde i människans inre väsen och fäste därav oerhörd vikt vid hennes egenansvar över den "moraliska sanningen". Man såg hellre en öppen än en sluten debatt för att främja detta egenansvar. Att som ett lagstiftande parti enkom hävda att ens upplevda samhällsvision rent moraliskt är övertygande nog utan att först ha prövats av en opartisk domstol med hänsyn till de konstitutionella rättigheterna är således en allvarlig kränkning av dessa rättigheter och inte svaret på en rationell process av vårt blotta förnuft.

Den "moraliska sanningen" som ligger till grund för en sådan kränkning triumferar således över det goda samvetet och bryter mot den jämlika förbindelse mellan stat och individ som i ett demokratiskt samhälle annars råder. Vad blir resultatet om man suddar ut synen på det rationella egenansvaret och samtidigt förmågan att kunna studera civilisationens struktur?

Det är uppenbart att de intellektuella på våra universitet har bragt upplysningstraditionens idéer i medveten glömska. Detta i kombination med en vänsterradikal massmedia som innehaft monopol särställning varvid man utövat en tankekontroll i paritet med renodlade diktaturer. Konsekvensen har skapat en politisk elit som självmotiverad varit bakbunden till händer och fötter inför rådande massmediala förhållningsorder.

Massmedias nuvarande projekt är att uppfostra sverigedemokrater, vilket gäller såväl statlig censurmedia som privatägd sådan. Fördelarna med införandet av ett amerikanskt konstitutionellt system i Sverige är bland annat att den politiska kulturens primitivt diffusa försök att begränsa individens frihet blir så ofantligt mycket svårare än under nuvarande ordning.

Till detta fogas en allmän acceptans för jagets betydelse framför kollektivet utan att det inskränker samhällets demokratiska nyckelfunktioner. Gemensamt för samtliga antidemokratiska samhällen är just att kollektivets funktion får karaktären av individuella proportioner.

Lösningen är att helt förändra grundlagen och statsskicket från monarki till republik, så att den istället konstrueras efter amerikansk modell. Resultatet skulle då omedelbart leda till att lagen hets mot folkgrupp skulle betraktas som olaglig och därmed ogiltigförklaras. Medborgare skulle inte längre riskera att staten dömer dem till fängelse för åsiktsbrott och demokratin skulle segra.

Problemet är att detta skulle även utgöra ett hot mot såväl den massmediala som den politiska adeln av idag och dess privilegier, varför man med näbbar och klor ironiskt nog skulle kalla en sådan reform för antidemokratisk, vilket i sig bara verifierar dess okunskap om politisk filosofi. Det tycks därför som det råder kronisk dekadens i vår svenska politiska kultur. Det är snarare en ful ovana som kan och måste rättas till om vi i framtiden vill ha tillbaka vår demokrati. Lagar går alltid att reformera, så länge dem inte är religiöst heliga sådana, frågan är om dagens svenska politiska kultur kanske bär en religiös skepnad? I sådant fall är Sverige en teokratisk sekulär skendemokrati.







fredag 11 augusti 2017

Om landet som byggdes med svett och tårar - Gästinlägg

Karin är tillbaka med ännu ett gästinlägg. Över till Karin:

DETTA LAND HAR BYGGTS MED BLOD, SVETT OCH TÅRAR !

Ja, blod! för Sverige var för länge sedan ett land som var en nation som i långa tider var i krig och det var "folket" som blödde!

Det var folket som röjde mark, grävde diken, bröt malm och odlade de karga markerna. De svalt för att föda sina barn och för att barnen skulle få det bättre än de haft det.
De som byggde landet slet i sitt anletes svett för att vi efterkommande skulle få det bättre än de haft det!

De slet från morgon till kväll och "krökte ryggen" för överheten. Men de kämpade vidare.
De odlade upp marken och drev sina små jordbruk, de slet i gruvorna, de byggde upp och slet i fabrikerna, de kämpade i sina små fiskebåtar, hantverkarna kämpade i sina små bodar osv. !
Sången "Vi bygger landet" säger mycket om hur våra förfäder arbetat för att vi idag ska ha den välfärd de inte fick !


(The country need the workers, but the workers don't need the country.)

En sång som socialdemokratin tidigare stod för, men efter Trotskisternas och Marxisternas infiltration har socialdemokraterna vänt Sveriges Befolkning ryggen!

Socialdemokraterna har börjat anse att de är Sveriges "nya adel" och de har glömt vad "de som byggde landet" kämpade för.

Sveriges välstånd har byggts av människor som hade visioner om hur deras efterkommande skulle få ett bättre liv!

De lyckades bygga upp ett land som i början av 1970-talet hade ett välstånd som alla i Sverige kunde njuta av och som alla bidrog till efter förmåga !

Den generation som fått allting gratis på grund av förfädernas kamp i "blod, svett och tårar" glömde sina förfäders historia. De tog Sveriges välstånd för givet!

Ett välstånd som de ansåg vara oändligt, de insåg inte att även ett rikt land snabbt kunde raseras om man inte hushållade med de begränsade resurserna som fanns.

Samtidigt blev de indoktrinerade till att ha dåligt samvete för att de hade fötts till ett välstånd de själva inte bidragit till. De blev indoktrinerade av Marxisterna till att dela med sig av det begränsade välstånd som deras förfäder byggt upp.

De hade fått allt "gratis" av sina förfäder och insåg inte att det alltid måste finnas en balans mellan tillgång och efterfrågan.

Sedan fick politikerna storhetsvansinne och ville utmärka sig som "världens frälsare". De började se sin ideologi som en "religion" som de skulle sprida över hela världen !
De började använda de pengar som skulle säkerställa välståndet för kommande generationer för att indoktrinera och försörja människor i länder där de inte själva brydde sig om att ta hand om sina egna medborgare!

De ledande politikerna hade storhetsvansinne och gav bort det svenska folket slitit och kämpat för att få, till andra länders befolkningar som inte gjort något för att förtjäna detta. Vare sig de ville ha det eller inte!

De länder som ville ha hjälp till självhjälp fick istället obegränsade bidrag, utan att behöva anstränga sig.

De ansåg sig själva vara en "humanitär stormakt" bara för att de hade tagit på sig "spenderbyxorna". Men de tog aldrig reda på vad de verkliga behoven bestod av.

De "öppnade kranen" och gav bort det välstånd som deras egna barn och barnbarn skulle få ärva. Utan en tanke på att inflödet till det som byggt välståndet sinade, då de själva inte bidrog med sin del av ansvaret.

Allt detta för att sprida sin "ideologi" och "demokratisera" hela världen enligt Marxisternas strategi.

Alltför många avlönades av skattepengar som andra slitit ihop.

Det byggdes upp ett "spindelnät" av föreningar och organisationer för att kunna avlöna sina egna agitatorer.

Sverige hade börjat bli ett land av människor "i kostym" och "kontorskläder".

Alltför få satsade på produktiva sysselsättningar!

Män i arbetskläder byggde Sveriges välstånd under flera århundraden och män i kostym raserade det välståndet på bara några få år.

Dags att vi börjar visa hänsyn till de som byggt upp vårt fina land och att börja vårda det arv vi ska lämna över till våra barn!



Fler inlägg av Karin hittar du här, här, här och här.